Antalet AT-tjänster ska öka från ett årligt intag av 40 AT-läkare till minst 50 i Region Uppsala, enligt det blågröna styrets nya budget för 2022–2024. Utökningen beräknas kosta 8 miljoner kronor.

– Vi har för få platser helt enkelt, säger Stefan Olsson (M), ordförande i regionstyrelsens personalutskott.

Uppsala har länge fått kritik för att regionen utbildar få AT-läkare sett till sitt befolkningsantal. Varför har ni inte ökat platserna tidigare?

– För att vi vill göra det nu. Det har vi visserligen velat förut också, men då har det fallit på att det inte funnits handledningsresurser. Men nu är organisationen bättre riggad.

Att det ingår en särskild satsning på AT i Sveriges Kommuner och regioners (SKR) och regeringens överenskommelse om en god och nära vård har också spelat roll för uppskalningen av AT-tjänster, enligt Stefan Olsson.

– Ja, då finns det nämligen mer pengar. Men jag tror att vi hade gjort det ändå. Det här har varit vår ambition i Region Uppsala under en längre tid eftersom vi har ett litet antal platser i förhållande till befolkning. Det har vi tyckt varit ett problem.

Varför är det ett problem, anser du?

– Då drar man inte sitt strå till stacken. Alla regioner måste hjälpa till att få fram legitimerade läkare. Vi har inte gjort vår bit.

Enligt Stefan Olsson blir det 50 platser 2022. Det preliminära målet är att därefter öka till 55 stycken.

Är ni nöjda med det?

– Då ligger vi i alla fall i fas med riksgenomsnittet och är framme vid ett delmål.

Sveriges yngre läkares förenings (Sylf) lokalavdelning i Uppsala har länge pekat på att regionen ligger i botten när det gäller antal AT-platser sett till befolkningsstorlek.

– Vi är jätteglada över detta. Det är ett steg i rätt riktning. Vi har tryckt på gentemot politiker i den här frågan på flera olika arenor under lång tid, säger Robin Midhage, ordförande Sylf Uppsala.

Men det innebär inte att Sylf är nöjda, tillägger han. Bedömningen är att det skulle behövas runt 80 AT-tjänster i regionen sett till det nationella utbildningsbehovet.

Enligt Sylf är ungefär 5 procent av alla läkare i Region Uppsala anställda som vikarierande underläkare före AT.

– Antalet går upp och ner under året, men det är någonstans mellan 70 och 110. Det innebär att långt ifrån alla kommer kunna dra nytta av den här utökningen, säger Robin Midhage.

Han påpekar att vikarierande underläkare före AT enligt hälso- och sjukvårdslagen ska ha handledning.

– Är det inte bättre att de resurserna läggs på utbildningsläkare i stället för underläkare? De flesta underläkare skulle hellre göra AT och befolkningen skulle nog hellre träffa läkare som i vart fall är på väg att bli specialister.

Var de extra AT-platserna ska inrättats är inte beslutat. Det är inget som politikerna kommer att lägga sig i, enligt Stefan Olsson.

Sylf har tidigare uppmärksammat att politiska beslut om antal AT-tjänster inte har följts. 2017 togs ett beslut om att öka antalet tjänster från 30 till 40. Men året därpå upptäckte Sylf att det inte genomförts.

– Vi lyckades få till en ändring så att fem till fick AT det året, säger Robin Midhage som påpekar att det har varit färre platser även 2019 och 2020.

– Det har varit 36 respektive 38. Platser har försvunnit någonstans i fördelningen mellan Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Trots att vi vänt oss till både politiker och tjänstemän har vi inte fått något svar på vem som är ansvarig för det.

Stefan Olsson håller med om att det är problematisk att besluten inte har förverkligats.

– Vi inrättar en ny utbildningsorganisation under 2021. Och det här är en av sakerna vi ska få ordning på då. Tidigare har pengar för AT-tjänster delats ut per förvaltning. Då är det risk för att de konkurrerar med andra behov i respektive förvaltning när man ska se över ekonomin. Det är mycket bekymmersamt, säger han.

Från Sylfs sida kommer man bevaka att den beslutade ökningen genomförs, säger Robin Midhage.

– Nu är det upp till bevis.