Krislägesavtalet har i omgångar varit aktiverat i tio regioner i landet. I korthet innebär det bland annat att ordinarie arbetstid sätts till 48 timmar per vecka i max fyra veckor, mot att arbetsgivaren betalar 220 procent av lönen och att ersättningen höjs vid särskild nödfallsövertid.

Enligt Sveriges Kommuner och regioners (SKR) bedömning har avtalet möjliggjort en 30-procentig kapacitetsökning av bemanningen i hälso- och sjukvården. Men under pandemin har det också framkommit kritik mot avtalet.

Läkarförbundet menar att avtalet borde ha använts tidigare i flera regioner, och att det sannolikt hade kunnat användas för fler läkare. Och Vårdförbundet är kritiskt till att några regioner aktiverat och inaktiverat avtalet, utan att alls ha anvisat någon personal på det.

Under måndagen inleder arbetsmarknadens parter förhandlingar om avtalets framtid med målet att vara klara till den 31 maj.

Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på Sveriges Kommuner och regioner. Foto: Hans Alm

– Facken har möjlighet att säga upp avtalet den 31 maj, och då skulle det sluta gälla den sista augusti. Och vi vill inte hamna i ett avtalslöst tillstånd. Så nu förhandlar vi i maj med förhoppningen att gå i mål i tid, säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på Sveriges Kommuner och regioner.

Innan sommaren skulle egentligen en utvärdering som arbetsgivarnas parter och facken arbetat på vara klar. Men några delar återstår, vilka till exempel handlar om att fånga upp personalens och chefernas uppfattning om hur avtalet fungerat. Därför ser utvärderingen ut att bli klar först i mitten av juni.

– Så nu har vi ett läge där vi kommer behöva driva utvärderingen och förhandlingarna parallellt. Men min uppfattning är att även om utvärderingen inte är slutförd, har vi en ganska god bild om vad vi behöver ta oss an, säger Jeanette Hedberg.

Enligt henne ser både SKR och facken samma grundproblem: att avtalet inte är designat för utdragna kriser som pandemin.

– Målet är att hitta en konstruktion som lämpar sig bättre vid en lång och utdragen kris. Avtalet fungerar bra i stort, men när det blir en kris som coronapandemin som drar ut på tiden, innebär det en hård och långvarig belastning på personalen.

 

Läs även:

Facken får längre tid att fundera på krislägesavtalet

Efter kritik – nya regler för att få aktivera krislägesavtalet

Kluvet om krislägesavtal i Skåne

KRISLÄGESAVTALET

I mars förra året kom Läkarförbundet överens med Sveriges Kommuner och regioner (SKR) och Sobona om ett krislägesavtal. Avtalet kan aktiveras av arbetsgivarorganisationerna och reglerar medarbetarnas anställningsvillkor och ersättningar vid en krissituation:

  • Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om maximalt 4 veckor.
  • En särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.
  • Månadslön eller timlön utges. Därutöver utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.
  • Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.
  • Anpassade regler för dygns- och veckovila.
  • Krislägesavtalet kan aktiveras för arbetsgivarens hela verksamhet eller för viss del av verksamhet.

Källa: Sveriges Kommuner och regioner