Tidigare i år förklarade politikerna i Västra Götalandsregionen att deras ambition var att inte betala någon ersättning för digitala utomlänsbesök från och med nästa år. Regionens tjänstemän fick uppdraget att utreda om det var juridiskt möjligt. Och efter beskedet började ett antal andra regioner med liknande utredningar.
En knäckfråga har varit om det är möjligt att sluta betala nätläkarbolagen med tanke på patienternas lagstadgade rättighet att välja primärvård. I april kom en delrapport som tydde på att det krävs en lagändring för att regionen inte skulle behöva betala. Nu har slutrapporten kommit.
Också den kommer fram till att det behövs en lagändring som »begränsar och reglerar möjligheten till digitala utomlänsbesök i primärvården« för att regionen skulle slippa betala. I väntan på det skulle man också kunna »förmå alla regioner att solidariskt nollställa ersättning för digitala vårdbesök i sina prislistor samt förfrågningsunderlag«.
Riktigt så långt tycker inte vårdvalsberedningens ordförande Jonas Andersson (L) att man kan gå.
_.jpg)
– Det är klart att sänka ersättningen för ett läkarbesök skulle minska intresset från nätläkarbolagen. Men det går inte riktigt heller att bara döda en marknad på det sättet.
Inte heller tjänstemännen förordar denna lösning »med hänsyn tagen till att digitaliseringen i vården då riskerar att avstanna«.
Det finns även andra åtgärder som regionen skulle kunna använda. I dag betalas utomlänsbesöken centralt. Men Västra Götalandsregionen skulle kunna göra som några andra regioner gör, och låta patienternas vårdcentraler stå för notan.
Det är något som politikerna dock drar sig för att göra, säger Jonas Andersson.
– Eftersom det är svårt för vårdcentralerna att påverka om deras patienter ringer nätläkarbolagen eller inte, är det svårt att helt lägga en straffkostnad på vårdcentralerna som har de listade patienterna. Men möjligen skulle en del av kostnaden kunna drabba den enskilda enheten, säger han och tillägger:
– Vi ser det inte primärt som ett ekonomiskt problem, utan att systemet uppmuntrar till korta snabba besök för en del av befolkningen som är relativt frisk.
Under utredningen som lett fram till rapporten har det blivit allt tydligare att det finns motsättningar mellan flera olika principer, skriver rapportförfattarna. Det gäller inte minst att patienter med störst behov ska få vård först. De digitala vårdgivarna kan mycket väl följa den principen bland sina patienter. »Men sett till prioritering mellan patienter på regionnivå, har regionernas möjligheter att göra prioriteringar delvis satts ut spel«, står det i rapporten.
Några regioner har slutit direktavtal med de stora digitala vårdbolagen. Det kan göra att regionerna slipper avgiften för utomlänsvård och kan ställa mer krav på bolagen. Men Västra Götalandsregionen skulle ändå behöva betala åtminstone något, och mängden besök skulle kanske inte minska.
– Inte minst den här frågan skaver. Ja, vi kan få ner kostnaderna som både Sörmland och Stockholm har gjort. Men då har man ju gått ifrån riksavtal och överenskommelse mellan regionerna. Den här frågan känner jag att vi inte brottats färdigt med, säger Jonas Andersson.
Efter arbete med nästa års budget har frågan om digital utomlänsvård fått vänta något. Men Jonas Andersson tror att den kommer att segla upp på dagordningen igen. Och den främsta vägen för politikerna i Västra Götalandsregionen att gå, tror han är att försöka påverka partikamrater i riksdagen.
– Jag och – som jag uppfattar det – många andra, är intresserade av att gå vidare. Det blir kanske framför allt på lobbyspåret gentemot statsmakten.
Läs även:
VGR-politiker ger inte upp tanken att slippa betala nätläkarbolagen
Fler direktavtal kan bli effekten om regioner slutar betala nätläkare
