Förra året kartlade Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) det vetenskapliga stödet för vård, behandling och rehabilitering vid långvariga symtom vid covid-19. Resultatet visade att få studier hade publicerats – men att det fanns mycket i pipeline.

Nu har SBU tagit fram en lista på de tio viktigaste forskningsfrågorna för postcovid.

– Vi har låtit personer som på olika sätt berörs av långvariga symtom vid covid-19 prioritera forskningsfrågor gemensamt. Målet är att uppmärksamma var forskningsbehoven upplevs som störst, säger Christel Hellberg, en av SBU:s projektledare, i ett pressmeddelande.

Listan bygger på enkäter som gjorts med bland annat patienter, forskare och vårdpersonal. Därefter har myndigheten haft flera prioriteringsmöten där de viktigaste frågeställningarna har vaskats fram.

Flera frågor på listan gäller behandling och rehabilitering. Annat som efterfrågats är studier för att klarlägga orsaken till att vissa personer utvecklar långvariga symtom vid covid-19 samt olika diagnostiska metoder.

Målet är att rapporten ska bidra till att forskning genomförs på frågor som bedöms särskilt angelägna. Huvudsakliga målgrupper är forskare och forskningsfinansiärer samt myndigheter och organisationer som sammanställer forskning.

Den 2 juni öppnas Vetenskapsrådets utlysning av projektbidrag för forskning om postcovid.

Tio-i-topp-listan:

  1. Vilken behandling hjälper mot långvariga neurologiska symtom samt kognitiva besvär (så som hjärntrötthet, minnessvårigheter, koncentrationssvårigheter, fatigue, domningar, tremor, huvudvärk) vid covid-19?
  2. Hur kan man optimera rehabiliteringsinsatser efter långvariga besvär vid covid-19 och vilka typer av insatser bör ingå (arbetsterapi, fysioterapi, psykolog, kurator, logoped, dietist etc.)?
  3. Vilken behandling är effektivast mot långvarig nedsättning i andningsförmåga/syreupptagningsförmåga eller problem med andningsuppehåll vid covid-19?
  4. Vad är orsaken till att vissa personer utvecklar långvariga symtom vid covid-19?
  5. Hur kan man på ett objektivt sätt diagnostisera personer med långvariga symtom vid covid-19 oavsett om de haft ett positivt PCR-test under det akuta skedet eller om de har påvisbara antikroppar?
  6. Kan utökad diagnostik för att undersöka vilka organ som är involverade leda till bättre behandling och eventuellt motverka framtida komplikationer för personer med långvariga symtom vid covid-19?
  7. Vad är bakomliggande orsak för olika typer av symtombild för personer med långvariga symtom vid covid-19?
  8. Hur kan man i det akuta förloppet behandla för att förhindra uppkomst av långvariga symtom vid covid-19?
  9. Vilka kliniska fynd/organförändringar efter en längre tid vid covid-19 förekommer?
  10. Är immunsvaret (exempelvis t-cells svar, antikroppar mot covid-19, utveckling autoimmunitet) annorlunda hos personer med långvariga symtom vid covid-19?