Rapporten baseras på en enkätundersökning som skickats till 773 av de cirka 1 400 läkare som tog examen 2020. Av dem har cirka 40 procent besvarat enkäten. En femtedel uppger att de blivit negativt särbehandlade på grund av sitt kön under studietiden, antingen av lärare eller av handledare.

En student beskriver hur en manlig handledare på en vårdcentral sa att han hade »två unga flickor« med sig på praktik och att han hade »valt dem själv« om henne och en annan kvinnlig läkarstudent. Andra vittnar om att de blivit kallade »lilla fröken« eller att manliga handledare kommenterat kvinnliga läkarstudenters kropp eller utseende.

– Det  här hör inte hemma i ett modernt samhälle. Vi borde ha lärt oss av #metoo och #utantystandsplikt, där kvinnliga läkare hade det största uppropet med 10  000 kvinnor, säger Madeleine Liljegren i ett pressmeddelande.

Första gången Läkarförbundet ställde frågan om negativ särbehandling till nyexaminerade läkarstudenter var 2018. Då uppgav 23 procent att de någon gång under studietiden blivit negativt särbehandlade på grund av sitt kön.

83 procent av de svarande i årets undersökning uppgav att de känner till lärosätenas riktlinjer för anmälan av kränkande särbehandling eller trakasserier. Det är en försämring jämfört med 2018, då hela 99 procent av de svarande kände till riktlinjerna. Madeleine Liljegren anser att det måste skapas en kultur där studenter vågar anmäla direkt.

– Vi har alla ett ansvar att agera och säga ifrån om vi ser eller hör den här typen av trakasserier. De som beter sig illa ska få återkoppling från arbetsgivare eller universitet att beteendet är oacceptabelt.

Kön var den vanligaste grunden som uppgavs för negativ särbehandling i årets undersökning (19 procent). Därefter kom ålder (9 procent) följt av etnisk tillhörighet där 5 procent uppgav sig ha blivit negativt särbehandlade. När det handlar om ålder är det främst diskriminering på grund av ung ålder som anges.

Läkarförbundet har sedan 2013 granskat läkarutbildningarnas utbildningskvalitet genom att skicka ut en enkät till nyexaminerade läkarstudenter.

Resultaten av årets enkät visar även att 96 procent anser att läkarutbildningen gett dem goda förutsättningar att arbeta som läkare. Bäst omdömen får läkarutbildningarna vid Örebro och Linköpings universitet.

Ett område som pekas ut som bristfälligt totalt sett är dock den kliniska handledningen. 40 procent anser att den kliniska handledningen varit av hög kvalitet, 40 procent anser att den varit av tillräcklig kvalitet och 20 procent att den varit otillräcklig. Kvaliteten på handledningen upplevs variera mycket mellan olika placeringar och handledare. Ett generellt problem är att det finns för få handledare.

– Den verksamhetsförlagda utbildningen, när studenterna är ute i verksamheterna och praktiskt får tillämpa sina kunskaper och träna sig i läkaryrket, är otroligt viktigt. För att bedriva utbildning av hög kvalitet behöver det finnas tid avsatt för utbildningsaktiviteter och handledning av studenter. Här har lärosätena och regionerna ett gemensamt ansvar att säkerställa tillgången på handledare, säger Madeleine Liljegren.

Läs också:
Avhandling belyser sexism och rasism på läkarutbildningen