Trevande start för läkarnas bastjänstgöring

Den nya bastjänstgöringen är en introduktionstjänstgöring inom ramen för läkarnas specialiseringstjänstgöring. Till en början kommer endast utlands-utbildade läkare att göra bastjänstgöring. Men på sikt ska alla som legitimeras från den nya sexåriga läkarutbildningen i Sverige göra BT. AT kommer att fasas ut (se faktaruta nästa uppslag).

Läkarförbundet bedömer att det behövs cirka 800 BT-platser per år. Även Sveriges Kommuner och regioner (SKR) räknar med ett inflöde på 700–800 läkare per år som behöver göra BT den närmaste tiden.

Men starten kommer att bli trögare än så. Läkartidningen har frågat samtliga 21 regioner om antalet BT-tjänster i år och nästa år. Resultatet visar att det blir få tjänster. Endast sju regioner planerar att erbjuda fristående BT-tjänster med start i år.

– Vi börjar i liten skala för att kunna utvärdera. Vi ser detta lite som en pilot, även om det är i skarpt läge, säger Sara Lundgren, AT-chef i Region Västernorrland, som ska ha sex BT-läkare i år.

Totalt kommer regionerna bara att utlysa 112 fristående BT-tjänster med start i år och ytterligare cirka 30 som görs inom ramen för en ST-tjänst.

– Det är oroväckande att man inte förberett sig på ett bättre sätt och inte i större utsträckning erbjuder BT inför starten, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundet.

Vad är ni mest oroliga för?

– Att man bygger upp en flaskhals liknande AT. I förlängningen handlar det om att vi får en kompetensförsörjning som inte ligger i fas. Redan i dag har 19 av 21 regioner brist på specialistläkare, och det här riskerar att förvärra det. Det riskerar också att bli ett slöseri – att man inte tar tillvara på de läkare som är utbildade utomlands samtidigt som vi har en hälso- och sjukvård som skriker efter fler kvalificerade medarbetare.

Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKR, ser också en tydlig risk för att det initialt blir få BT-platser. SKR och Läkarförbundet har tidigare kommit överens om att stödja och verka för ett bättre flöde i läkares utbildningstjänstgöringar.

Hur rimmar det med att regionerna utlyser så få BT-tjänster?

– Vi delar absolut bilden av att det riskerar att bli för få tjänster. Vi har inga exakta siffror över hur det ser ut inför hösten och 2022, men vi kommer att gå ut med en förfrågan till regionerna. Det är jätteviktigt att man kommer igång och att regionerna tar höjd för det kraftigt utökade utbildningsuppdraget.

BT-läkare kan anställas på ett tidsbegränsat förordnande i tolv månader. De kan också anställas på förordnande som är längre eller kortare, men aldrig kortare än sex månader. Det finns även en möjlighet att bli anställd som ST-läkare tills vidare, där både bastjänstgöring och specialiseringstjänstgöring ingår. Socialstyrelsen har kallat det »integrerad BT«.

Flera regioner, exempelvis Sörmland, Värmland, Jönköping, Norrbotten och Gotland, tänker inte ha några rena BT-tjänster alls, utan endast erbjuda integrerad BT de första åren.

»BT förutsätter anställning på någon klinik/vårdcentral«, skriver Stina Schell, som är AT-chef i Sörmland, i ett mejlsvar till Läkartidningen.

Enligt henne har regionen valt att göra så dels för att BT är tänkt som en integrerad del av ST, dels för att regionen ska kunna göra eventuella ST-rekryteringar av utlandsutbildade läkare trots att det inte finns några fristående BT-tjänster.

Andra regioner – bland annat Västernorrland, Östergötland, Blekinge och Dalarna – tänker bara erbjuda fristående BT.

– Vi har inga planer att anställa BT direkt på ST just nu, utan ska utvärdera efter hand och se hur vi kan utveckla tjänsterna, säger Sara Lundgren i Västernorrland.

Några regioner, exempelvis Örebro, planerar att erbjuda bägge varianterna de första åren. De siktar på 20 fristående BT-tjänster per år mellan 2022 och 2026, samt ytterligare 10 bastjänstgöringar som görs inom ramen för en ST.

»Vi kallar det för ’klinik-BT’ hos oss. De har en hemmaklinik och sin närmaste chef inom den verksamheten, men går in i precis samma planering och kvalitet på BT som de som har tidsbegränsade tjänster«, skriver Ann-Kristin Rönnberg, som är utbildningschef.

Region Dalarna är en av de regioner som erbjuder flest BT-tjänster sett till sin storlek, 12 i år och 24 nästa år. Det är även en av få regioner som ligger i linje med vad Läkarförbundet bedömer är en rimlig utbildningsnivå, sett till det nationella behovet av BT-tjänster och regionens befolkningsstorlek.

»Att implementera BT må vara en utmaning, men en riktigt rolig sådan! Dalarna har alltid satt en stolthet i att vara en framstående utbildningsregion och nu har vi chansen att bygga nytt inför framtiden«, skriver Katrin Roos, som är BT-studierektor i Dalarna.

Många regioner planerar att utöka antalet platser inom de närmaste åren. Andra, exempelvis Östergötland, Skåne och Örebro, startar direkt med en modell som bedöms räcka för att fylla den egna regionens rekryteringsbehov.

För Skånes del ligger dock det planerade antalet – 24 fristående BT-tjänster årligen – långt under vad Läkarförbundet anser att regionen ska utbilda. Enligt förbundet behövs 107 BT-läkare per år de första åren sett till Skånes befolkningsstorlek.

– 24 BT-platser kanske låter jättelite, men det är faktiskt det antal vi tror att vi behöver i Region Skåne, säger Caroline Mellberg, som är BT-chef i Skåne.

Enligt henne är det även svårt rent praktiskt att utöka antalet ytterligare.

– 24 BT-läkare på ett helår har vi bedömt är max. Vi vill inte ha undanträngningseffekter på AT. Vi måste till och med utöka AT enligt regeringens överenskommelse med SKR. Det är ett dilemma. Det är trångt, framför allt är psykiatrin och primärvården flaskhalsar.

Region Skåne kommer dock kontinuerligt att utvärdera behovet av BT-läkare samt placeringarna.

På frågan vilka som blir de stora utmaningarna nämner många att få produktion och utbildning att gå ihop och att det riskerar att bli trångt i och med att det är många parallella utbildningsspår de kommande åren.

»Det blir ytterligare ett utbildningsuppdrag för verksamheterna. BT-läkarna beräknas heller inte inledningsvis avlasta produktionen«, skriver AT-chefen Camilla Simonsson från Region Jämtland Härjedalen.

Handledning nämns som en särskild svårighet.

»BT-läkarna behöver speciellt mycket handledning och detta utmanar handledarna och hela systemet«, skriver László Tóth, överläkare och länsövergripande studierektor i Norrbotten.

Under de första åren förväntas gruppen med BT-läkare vara relativt spretig med varierande klinisk erfarenhet och begränsade kunskaper om det svenska sjukvårdssystemet och språket. Osäkerheten om vilken nivå de kommer att vara på språkligt och kunskapsmässigt nämner flera som en extra utmanande faktor.

»Att bygga en bastjänstgöring som skapar goda möjligheter för alla att uppnå målen, men som samtidigt är rimligt dimensionerad med hänsyn till begränsade resurser i form av handledarkapacitet, är en stor utmaning«, skriver Ann-Kristin Rönnberg, utbildningschef i Region Örebro län.

En annan utmaning som många nämner är att bygga upp en BT-organisation och nå ut med information om bastjänstgöringen och BT-läkarnas roll till verksamheterna. Flera betonar vikten av att skilja AT- och BT-läkare åt.

»Hela organisationen måste utbildas och informeras om att BT inte är en annan benämning för AT och börja arbeta därefter«, skriver Martin Isegran, som är AT-chef i Region Kronoberg.

Läkarförbundet vill att staten ska ta över ansvaret för dimensioneringen och samordningen av AT-, BT- och ST-tjänster och att Nationella vårdkompetensrådet ska ha det övergripande ansvaret. Rådet har nyligen satt ihop en särskild BT-grupp där även Läkarförbundet ingår. Ett syfte är att nå en samsyn mellan berörda aktörer om behovet av AT och BT och skapa bra förutsättningar för BT-införandet. Arbetet är ännu i sin linda, men förslag väntas komma i höst, bland annat kring dimensionering av antal tjänster.

Enligt Fredrik Lennartsson arbetar SKR med frågan på flera sätt. Bland annat pekar han på överenskommelsen med regeringen kring en god och nära vård. Den innebär att flera regioner måste öka antalet AT-platser 2022–2024.

– Även om det huvudsakliga fokuset i överenskommelsen ligger på AT avser vi, tillsammans med regionerna, att integrera BT inom ramarna för det arbetet. Det handlar om att stödja regionerna i att öka antalet BT- och AT-tjänster och korta vägen till legitimation, säger Fredrik Lennartsson.

Caroline Mellberg, BT-chef i Skåne, tycker att det är bra att frågan om dimensioneringen lyfts till en nationell nivå. Hon anser att det krävs ett klargörande huruvida regionerna ska erbjuda AT/BT för att täcka de egna verksamheternas behov eller om regionerna ska täcka de nyexaminerade läkarnas behov av utbildningstjänster.

– Frågan är för vems skull vi har AT och BT, säger hon och fortsätter:

– Om man läst en civilingenjörsutbildning eller en annan längre högskoleutbildning tar man inte för givet att man kan stanna på utbildningsorten eller att man ens får jobb direkt. Läkare har varit ett bristyrke så länge att det närmast varit en garanti att arbeta som läkare.

Läs även: »En del frågar vad BT är när de ser min namnskylt«

Tuffa löneförhandlingar om BT väntas

Utredaren Jens Schollin: »Det var viktigt att inte göra en mini-AT«