Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale tror att det kommer att bli hårda förhandlingar om BT-lönerna. Särskilt eftersom det ser ut att bli brist på tjänster.
– Jag tror att det kommer innebära rätt tuffa förhandlingar lokalt, både ur ett läkarföreningsperspektiv och ett individuellt perspektiv. Men det är viktigt att backa tillbaka och titta på att man har en legitimation och att man nu påbörjar en specialisering. Det är den lönekategorin som man måste normera mot. Sedan är det alltid svårare när det är en brist på tjänster att söka, säger hon.
Nu pågår rekrytering av de första BT-läkarna i flera regioner. Hur lönenivåerna hamnat är än så länge oklart.
– Det pågår mycket förhandlingar, men vi har fått in ganska lite material till oss än så länge. Vår ståndpunkt är att man ska lönesättas i nivå med ST eftersom man är legitimerad och det är den inledande delen av specialiseringen, säger Sofia Rydgren Stale.
Lönesättningen för BT kommer att vara individuell. I exempelvis Region Stockholm är parterna dock överens om att det ska vara »en väsentlig skillnad« i nivån på lönesättning mellan AT och BT eftersom den senare befattningen kräver en läkarlegitimation.
– Både utredaren Jens Schollin, Socialdepartementet och Socialstyrelsen har varit väldigt tydliga med att det är upp till arbetsmarknadens parter att titta på själva anställningsförhållandena, säger Sofia Rydgren Stale.
Ute i verksamheterna förutspår man att det kan bli svårt att lönesätta BT-läkarna. Caroline Mellberg, BT-chef i Region Skåne, ser en risk för en situation där AT-läkarna, trots lägre lön, kan utföra mer avancerade arbetsuppgifter än BT-läkarna.
– Det är klart att det är bra för alla om man får upp läkarlönerna. Men det finns pedagogiska problem med det här när en AT-läkare i praktiken handleder någon som har mycket mer i lön. Det bidrar till att BT-läkare kan få ett dåligt rykte, säger hon och fortsätter:
– Man kan diskutera om man ska ha lön efter titel eller vilka arbetsuppgifter man kan utföra.
I Region Skåne är BT en fristående tjänst. Caroline Mellberg anser att det är rimligt att BT-lönen ligger lite lägre än ingångslönen för ST.
– De påbörjar ju sin ST efter BT:n, och då får de en ST-lön. Men om man gör sin BT inom ramen för en ST blir det svårare, säger hon.
I kollektivavtalet som slöts 2020 kom Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) överens om att huvudregeln är en ettårig separat anställning. Men det finns möjlighet att lägga bastjänstgöringen som en tillsvidareanställning där BT integreras med ST.
Enligt Sofia Rydgren Stale finns för- och nackdelar i båda systemen. Med en tillsvidareanställning följer en större anställningstrygghet. En fristående tjänst innebär sämre anställningstrygghet, men samtidigt är det tydligt att det är den inledande delen på ST och följer ett utbildningsprogram. Det ger även ytterligare ett tillfälle att förhandla om lön jämfört med läkare som gör BT inom ramen för en ST.
Parterna är överens om att det lokalt ska göras en årlig uppföljning och analys av anställningsvillkor och lönestruktur för läkare med tidsbegränsade förordnanden, där bland annat BT-läkare ingår.
Läkarförbundet har också just startat ett partsgemensamt arbete med SKR för att följa bastjänstgöringen. Avstämning ska ske i november 2021, 2022 samt 2023.
– Vi är i gång och träffar SKR och kommer att göra en lång rad insatser framöver. Vi kommer att vara aktiva som förbund, både på lokal och central nivå, och följa detta noga, säger Sofia Rydgren Stale.
Läs även: Trevande start för läkarnas bastjänstgöring
»En del frågar vad BT är när de ser min namnskylt«
Utredaren Jens Schollin: »Det var viktigt att inte göra en mini-AT«
