Studiens syfte var primärt att undersöka uppfattningen om Krys tjänst och hur den påverkar viljan att använda Kry. Genom en webbenkät 2016 och ytterligare en 2017 har deltagarna fått frågor som baserats på teorier om upplevd rättvisa samt fördelar och risker förknippade med den digitala vårdgivaren Kry.

Respondenterna värdesatte »distributiv rättvisa« relativt högt, vilket innebar att de tyckte att tjänsten var tillgänglig, jämlik, och att den hade ett rimligt pris. Det påverkade dem i positiv riktning att använda tjänsten.

Däremot påverkades inte deltagarna i någon större utsträckning av det som kallas »processuell rättvisa«. Det kan handla om en känsla av att tjänsterna är reglerade på ett juste sätt och att det finns ett etiskt och sunt regelsystem i botten.

Peter Bergwall. Foto: Lunds universitet

– Jag trodde ju – kanske lite naivt – att den här känslan av processuell rättvisa var viktigare för respondenterna. Jag var riktigt förvånad över att det var mycket starkare tendenser till distributiv rättvisa som ledde till en större benägenhet att vilja använda Kry, säger rättssociologen Peter Bergwall som nyligen disputerade med avhandlingen vid Lunds universitet.

Den insikten ledde till att han grävde djupare i mekanismerna bakom den privata digitala vården och hur den svenska sjukvården utvecklats. Han ville hitta förklaringar till varför respondenterna betraktade tjänsterna som de gjorde.

– Gränsen mellan detaljhandel, shopping och sjukvård har börjat suddas ut. Visst, det har nätläkarna förstärkt. Men det är resultatet av ett system vi har valt politiskt och juridiskt i Sverige.

Den här delen av avhandlingen har gjorts genom en deskriptiv analys av rättskällor, regionala rekommendationer, statistik och nyhetsartiklar.

Den svenska sjukvården vilar sedan länge på principen att den som har störst behov ska få vård först, och att vården ska vara kostnadseffektiv. Men sedan något decennium har också principen om valfrihet fått en plats i fundamentet.

– De är till ganska stor del oförenliga. Det är svårt att införa en valfrihetsprincip – att vissa patienter till stor del har obegränsad valfrihet till sjukvård som tar hand om enkla vårdbehov – som sedan ska kombineras med en behovsprincip där äldre, multisjuka, kroniskt sjuka och funktionsnedsatta ska få komma före, säger Peter Bergwall.

– Den etiska konflikten som är inbyggd i svensk sjukvårdslagstiftning tycker jag är central.

Inbyggt i problembilden finns också att vårdsystemet är något fragmentiserat mellan 21 regioner, medan nätläkartjänsterna är oberoende av gränser. Patienter vet till exempel ofta inte vem som betalar vården hos de privata läkarna.

Peter Bergwall menar att det finns en brist på nationell samordning.

– Även Lagrådet har kritiserat svensk hälso- och sjukvårdslagstiftning för att vara lite av ett lapptäcke. Det finns flera olika lagar som säger lite olika saker och ibland är det lite motstridigt, säger han och fortsätter:

– Jag tror det blir så när man bara lägger på nya principer, som ett valfrihetssystem. Och så kombinerar man inte det med sådant som redan är befintligt. Jag tror att man behöver en etisk diskussion om valfrihet. Sedan tror jag att svensk sjukvårdsrätt skulle må ganska bra av att samlas under en enhetlig lag.

Enkäterna om hur Kry upplevs och benägenheten att använda tjänsten gjordes tidigt i nätläkarnas historia i Sverige. Den första enkäten genomfördes hösten 2016, och den andra genomfördes ett år senare. 1 264 respektive 882 personer svarade. Samma personer kunde inte svara på båda enkäterna.

De tillfrågades genom paneler hos ett undersökningsföretag som skickade ut enkäten till dess att tillräckligt många svar inkommit. Svarsfrekvensen på 95 procent kan ses i ljuset av att människor som valt att ingå i en panel i regel är mer benägna att svara på undersökningar.

Hur tänker du kring att det har gått några år sedan enkäterna?

– Bara mellan den första och andra undersökningen märkte jag att det hände jättemycket med respondenternas kunskap och medvetande om de här tjänsterna. Det var kanske 20–25 procent som hört tals om Kry 2016. 2017 var det ungefär 65 procent. Nu har det så klart blivit ännu mer, säger Peter Bergwall.

– Jag är medveten om att svaren representerar just den tidsperioden. Om jag ska spekulera tror jag dock att inte mycket har förändrats, utan att tendenserna man kan se har förstärkts. Man ser på tjänsten lite mer som shopping än att man går till doktorn.

Kommer du göra någon uppföljande studie?

– Det skulle jag jättegärna vilja. De etiska frågorna har blivit mycket mer centrala efter att jag gjorde de här undersökningarna. Jag tror det finns ett behov av att se vad som har hänt i och med att utvecklingen har gått så oerhört fort.

Avhandlingen »Exploring Paths of Justice in the Digital Healthcare: A Socio-Legal Study of Swedish Online Doctors« finns på Lunds universitets webbplats.