Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har haft regeringens uppdrag att beskriva risker med bristande tillgänglighet i vården och lämna förslag på hur tillsynen kan utvecklas. I den rapport som nu lämnats till regeringen konstaterar Ivo att bristande tillgänglighet och vårdköer kan innebära risker och att det länge varit ett problem i den svenska vården. Man pekar också på att det är ett av de områden där svensk hälso- och sjukvård hamnar lågt i internationella jämförelser.

Samtidigt saknar Ivo i dag befogenheter att besluta om rättsligt bindande åtgärder mot huvudmän. Enskilda vårdgivare kan få föreläggande, ibland förenat med vite. Men när huvudmännen, alltså regioner och kommuner, inte frivilligt genomför åtgärder som minskar risker för patienterna bedömer Ivo att man inte har tillräckliga rättsliga möjligheter att agera.

För att tillsynen ska ge bättre effekt vill Ivo få befogenheter att besluta om sanktioner i form av föreläggande, med eller utan vite, mot huvudmän när de inte lever upp till lagstiftningens krav. I rapporten skriver Ivo också att rättssäkerhetsskäl talar också för att myndighetens beslut gentemot huvudmän i vissa fall bör kunna prövas i domstol.

I övrigt bedömer Ivo att myndigheten har goda möjligheter att utveckla och utöka tillsynen av hur huvudmän, vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal säkerställer hög patientsäkerhet när tillgängligheten brister.

I rapporten nämns flera insatser kopplade till tillgänglighet som myndigheten redan har dragit igång. Bland annat lyfter man fram en pågående tillsyn av kvalitet och säkerhet inom cancervården, där riskerna med att inte få vård i rätt tid är betydande.

För att kunna övervaka riskerna håller Ivo även på att utveckla metoder för att granska stora mängder patientjournaler. Data i befintliga register uppfyller inte alla behov och därför vill Ivo också få befogenheter att ta del av uppgifter från andra aktörer än verksamheter och personal inom hälso- och sjukvården. I dag är alla regioner skyldiga att rapportera in väntetider till en databas som Sveriges Kommuner och regioner ansvarar för. Men i rapporten pekar Ivo på att Sveriges Kommuner och regioner inte har någon skyldighet att lämna ut uppgifter från väntatidsdatabasen.