Pandemin har förändrat mycket på universiteten runt om i landet. Det gäller inte minst resandet, där många möten som tidigare var fysiska har blivit digitala.

På Sahlgrenska akademien vittnar kostnaderna för forskarnas resor om en kraftig minskning. 2019 låg summan på 24,3 miljoner kronor. Under pandemiåret 2020 var motsvarande summa knappt 4,7 miljoner.

För forskarna på Karolinska institutet (KI) har utvecklingen varit liknande. Där har antalet resor gått ned ungefär 87 procent sedan mitten av mars förra året.

I höstas lät KI göra en enkät, som främst besvarades av forskare/lärare, och som nu sammanställts. En slutsats är att det minskade resandet har varit både positivt och negativt för forskningen.

– Man har sett att det har varit svårt att etablera nya kontakter och kreativiteten har sjunkit i någon mån, säger Kjell-Ove Lindgren, resesamordnare på KI.

– Men det som är intressant är att många anser att resor kan ersättas i framtiden, framför allt administrativa möten och projektmöten som man redan har etablerade kontakter i.

På frågan hur ett minskat antal längre tjänsteresor påverkat forskningen, svarade 45 procent att det påverkat lika delar positivt och negativt. 24 procent ansåg att det påverkat i huvudsak negativt, 13 procent att det främst var positivt, och resten att det inte påverkat alls.

Bild på Stefan Swartling Peterson
Stefan Swartling Peterson. Foto: Martin Stenmark.

De främsta positiva effekterna handlade om att minskat resande gav mer tid till att sammanställa data, analysera och publicera, att det var lättare att delta på exempelvis workshops och konferenser, samt att det bidrog till minskad stress och bättre livskvalitet.

– Den här veckan har jag varit på en internationell konferens under tre mornar. Det är en konferens jag aldrig hade prioriterat att resa till annars, säger Stefan Swartling Peterson.

Han är professor i global systemomställning för hälsa vid Karolinska institutet. Fram till nyligen var han global hälsochef vid Unicef i New York, ett arbete som innebar mycket resande.

– Vi har sett en utveckling under det här året med substitut som blir allt bättre. Jag har varit på digitala konferenser som jag tycker erbjuder väldigt mycket av det som konferenser i verkliga livet erbjuder.

När det gällde de negativa aspekterna svarade de flesta att digitala möten i stället för fysiska, gjorde det svårare att knyta nya kontakter. Flera menade också att det var svårare att upprätthålla löpande kontakt med befintliga kollegor och samarbetspartners. Många tyckte också att det var svårare att delta på workshops och konferenser.

– Träffas man »på riktigt« finns så många fler dimensioner som kommer med i det mänskliga mötet. Det tycker jag är essentiellt för att etablera nya samarbeten och för att vara kreativ. Det är svårt att vara kreativ en första gång på Zoom, säger Stefan Swartling Peterson.

I KI-enkäten frågades deltagarna också om hur stor del av framtidens tjänsteresor de trodde skulle kunna ersättas av digitala möten, också efter att pandemin tagit slut.

Nästan hälften av deltagarna trodde att 50–100 procent av tjänsteresorna kunde ersättas med digitala alternativ.

– Jag tror jag kan ta bort tre fjärdedelar av mina tidigare resor, och göra det på ett betydligt mer tidseffektivt och miljömässigt smartare sätt. Men det mänskliga mötet för att etablera ett nytt samarbete eller vara kreativ med några partners, den resan tror jag är viktigt att jag har kvar för att jag ska fungera, säger Stefan Swartling Peterson.

En digitalisering av möten fanns på KI:s agenda redan innan pandemin, då främst med syftet att minska klimatpåverkan. 2018 var Karolinska institutet den myndighet i Sverige som stod för mest koldioxidutsläpp, enligt en sammanställning av Naturvårdsverket. Året därpå införde lärosätet en policy om att inga flygresor kortare än 50 mil skulle göras.

Och i den nya enkäten på universitetet menar 90 procent att det är ganska eller väldigt viktigt att KI minskar sin påverkan.

– Vi har jobbat stenhårt med miljöaspekten – hur vi kan sänka koldioxidutsläppen genom att bara resa när det är det enda alternativet, säger Kjell-Ove Lindgren.

Han menar att resandet inte kommer att upphöra, men att det säkert kommer att minska. Genom att man tvingats till digitala möten under pandemin, har både svenska och utländska institutioner sett att det går att genomföra ganska bra.

Och nu i och med pandemin har nog fler insett fördelarna med digitala möten i vardagen.

– Att resa är inte lika flashigt som det var förr. Om du på 80-talet kunde säga »jag reser i tjänsten« till grannen, så var du någon. Men om du i dagens läge kan säga att du kan jobba utan att resa och i stället kan vara hemma med familj och vänner och ha dina fritidsintressen – då har du verkligen en bra arbetsplats.

Stefan Swartling Peterson tror också att det dagliga pendlandet kommer förändras och att mer arbete kommer göras hemifrån.

– Vi hade tidigare work from home day när man skulle sitta och skriva på sitt manuskript. Jag tror vi kommer byta och det blir work from office day. Att vi bestämmer att på onsdagar är vi där allihopa har inspirationsmöten och snackar om det vi behöver.

 

 

Läs även:

Karolinska institutet skärper flygreglerna

Läkare tar strid för en hållbar sjukvård

Inget stopp för fackliga flygresor

Umeå medicinska studentkår slutar flyga

Färre flygresor i regioner som infört klimatväxling

Läkaren som lobbar för chartrade tåg till konferenserna

Hälften tror de flesta administrativa mötena kan bli digitala

34 procent av de som svarade på enkäten trodde 50–74 procent tjänsteresorna kunde hållas digitalt i framtiden och 14 procent att 75–100 procent kunde vara digitala. Bara 7 procent trodde att inte några tjänsteresor skulle kunna ersättas.

Över hälften ansåg att en stor andel administrativa möten (75–100 procent) skulle kunna bli digitala. 60 procent menade också att mer än hälften av alla seminarier och projektmöten skulle kunna hållas digitalt. Svårast att ersätta med digitala alternativ ansågs fältarbete vara.

Den viktigaste faktorn för att fortsätta använda digitala möten i hög utsträckning var bättre tekniska verktyg, uppgav de som svarande. Andra viktiga aspekter var en acceptans för digitala möten hos kollegor och samarbetsparters, samt tydliga rutiner för digitala möten på arbetsplatsen.

1 040 personer svarade på enkäten som initialt skickades till de 2 777 som var registrerade vid den resebyrå som sköter KI:s resor. En påminnelse skickades först till de 2 777 personerna och senare till alla anställda med e-postadress (5 755 personer) där alla forskare och lärare som vanligen reser uppmanades svara.

Könsfördelningen var i princip jämn. Ungefär tre fjärdedelar identifierade sig som forskare och/eller lärare, och övriga som doktorander eller postdok.