Just nu förhandlar arbetsmarknadens parter, däribland Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner (SKR), om krislägesavtalet. Det skulle egentligen ha varit klart 31 maj, men har skjutits upp till 9 juni.
Både de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna är överens om att avtalet inte fungerar bra under pandemin. Det kom till efter de omfattande skogsbränderna 2018 och var avsett för kortare kriser, inte så utdragna som pandemin.
Men krislägesavtalet har ändå behövts för att regionerna ska lyckas få ihop sina scheman. 10 av landets 21 regioner har använt sig av avtalet. Det är främst sjuksköterskor som har varit anvisade på avtalet, men i Jönköping, Uppsala och Stockholm har även läkare omfattats. I dagsläget är det sex regioner som har krislägesavtalet aktiverat.
Enligt en kartläggning som Dagens Samhälle har gjort, har avtalet hittills kostat regionerna 481 miljoner kronor med sociala avgifter inräknat. Det bygger på siffror som i de flesta regioners fall sträcker sig till och med mars; i Stockholms fall till och med april. Omkring 3 500 personer har anvisats enligt avtalet. Den sjuksköterska som har betalats mest, har fått drygt 411 000 kronor mer i lönekuvertet.
Två regioner har använt avtalet betydligt mer än andra: Stockholm och Jönköping. Avtalet har kostat Region Stockholm 360 miljoner kronor, och Region Jönköpings län 87 miljoner.
Region Stockholms hr-direktör Ulrika Sundquist skriver i ett mejl till Dagens Samhälle att det blir mycket pengar när man summerar det, men att det ska sättas i relation till att regionen är stor och att den har drabbats hårt av pandemin.
Hr-direktör Patrick Nzamba i Region Jönköpings län konstaterar också att det är mycket pengar för regionen.
– Men det är väl använda och investerade skattepengar, så till vida att vi har kunnat säkra nödvändig bemanning och vårda dem som har blivit svårt sjuka samtidigt som vi har kunnat ersätta personalen för detta merarbete, säger han till tidningen.
Läs även:
Förhandlingarna om krislägesavtalet förlängs
Förhandling om krislägesavtal inleds
Facken får längre tid att fundera på krislägesavtalet
Efter kritik – nya regler för att få aktivera krislägesavtalet
Kluvet om krislägesavtal i Skåne
Ger regionen mer flexibilitet
En region som uttömt andra möjligheter att få till bemanningen under en krissituation, såsom under pandemin, kan begära att få aktivera avtalet. I korthet innebär det bland annat att ordinarie arbetstid sätts till 48 timmar per vecka i max fyra veckor, mot att arbetsgivaren betalar 220 procent av lönen och att ersättningen höjs vid särskild nödfallsövertid.
