Efter förhandlingar som pågått till sen onsdagskväll stod det klart att parterna inte nått hela vägen fram. Läkarförbundet säger upp det nuvarande krislägesavtalet med arbetsgivarparterna Sveriges Kommuner och regioner (SKR) och Sobona, vilket slutar att gälla den sista augusti. Förbundet har också valt att inte skriva på något nytt avtal.

– Vi har varit tydliga i våra krav om att läkarna behöver tid till vila och återhämtning. Det avtal som vi under gårdagen tog ställning till är inte tillräckligt för våra medlemmar i det avseendet, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale till Läkartidningen på torsdagsmorgonen.

Krislägesavtalet har fram till nu inneburit att ordinarie arbetstid sätts till 48 timmar per vecka i max fyra veckor, mot att arbetsgivaren betalar 220 procent av lönen och att ersättningen höjs vid särskild nödfallsövertid. Totalt har avtalet använts för vårdpersonal i tio regioner under pandemin. I tre av dessa har läkare anvisats enligt avtalet: Jönköpings län, Uppsala och Stockholm. Totalt har cirka 230 läkare berörts.

Avtalet kom ursprungligen till efter de omfattande skogsbränderna 2018 för att reglera avsteg från kollektivavtalen under kriser. Men ett problem nu under pandemin har varit att avtalet inte är designat för långa utdragna skeenden.

Undersökningar som Läkarförbundet gjort bland sina medlemmar som gått på avtalet, har visat ett behov på betydligt mer återhämtning under en kris såsom pandemin.

– Det är väldigt tydligt att man trycker på behovet av vila och återhämtning, alldeles särskilt mellan anvisningsperioderna. Men det handlar också om det totala uttaget av tid, säger Sofia Rydgren Stale.

Under pandemin har flera lokala läkarföreningarna kommit överens med arbetsgivarna om egna överenskommelser med utgångspunkt i kollektivavtalen.

Med tanke på det är det kanske ingen större förlust att ni inte kom fram till ett nytt krislägesavtal?

– Vi ligger kvar i krislägesavtalet till augusti månads utgång. Och vi har dörren öppen för nya fortsatta förhandlingar med arbetsgivaren för att få fram ett avtal som reglerar arbetsvillkoren vid kris. Och då ska det kunna hantera kriser av olika karaktär, säger Sofia Rydgren Stale.

Hur ser du på framtiden när det gäller krislägen?

– Att säkerställa vila och återhämtning är centralt för att det ska kunna vara en dräglig arbetsmiljö men också för att man ska kunna säkra en god patientsäkerhet. Vi kunde inte säga ja till ett avtal där man inte garanteras en rimlig tillgång till vila och återhämtning trots ett krisläge.

Krislägesavtalet har skrivits under av flera fackförbund såsom Vårdförbundet, Kommunal, och Akademikeralliansen som organiserar Saco-förbund på kommunsidan. Vårdförbundet, som tidigare flaggat för att eventuellt lämna avtalet, hade på torsdagsmorgonen inget besked om hur förbundet valt att göra.

 

Läs även:

Flera regioner slutar använda krislägesavtalet

Krislägesavtalet har kostat regionerna en halv miljard

Förhandlingarna om krislägesavtalet förlängs

Facken får längre tid att fundera på krislägesavtalet

Efter kritik – nya regler för att få aktivera krislägesavtalet

Kluvet om krislägesavtal i Skåne

KRISLÄGESAVTALET

I mars förra året kom Läkarförbundet överens med Sveriges Kommuner och regioner (SKR) och Sobona om ett krislägesavtal. Avtalet kan aktiveras av arbetsgivarorganisationerna och reglerar medarbetarnas anställningsvillkor och ersättningar vid en krissituation:

  • Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om maximalt 4 veckor.
  • En särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.
  • Månadslön eller timlön utges. Därutöver utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.
  • Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.
  • Anpassade regler för dygns- och veckovila.
  • Krislägesavtalet kan aktiveras för arbetsgivarens hela verksamhet eller för viss del av verksamhet.

Källa: Sveriges Kommuner och regioner