I våras kom nya direktiv från Region Stockholm om att patienter med långvariga symtom av covid-19 ska delas upp och remitteras till Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Däremot skulle de inte skickas till Karolinska i Solna, trots att läkare där byggde upp en mottagning förra året och har velat få ett utökat uppdrag om att ta remisser från primärvården.
Nu är den nya mottagningen i Huddinge igång och tog under måndagen emot sin första patient. Verksamheten är dock inte fullskalig än och det finns fortfarande många remisser som ligger på hög.
När den nya organisationen för postcovid-patienterna etablerades, skapades en ny inkorg i journalsystemet specifikt för dessa remisser. Från start hade man 500 stycken som behövde bedömas innan man kunde börja att ta emot patienter.
– Vi har jobbat stenhårt och har betat av hälften av dem. Det har varit ett stort jobb av läkarna här. Nu löper det enligt plan, säger Heidi Stensmyren, temachef på Karolinska universitetssjukhuset och ansvarig för den nya mottagningen på Huddinge.
Enligt henne kommer det cirka 30 remisser per vecka, vilket man har tagit höjd för i bemanningen. Men det blir också en prioriteringsfråga: hur mycket resurser man lägger på besök till mottagningen och hur mycket man lägger på att bedöma remisserna från primärvården.
När är man i fas?
– Jag hoppas vi är i fas med remissgranskningen inom en vecka.
Remissbedömningen görs av läkare från infektionskliniken och lungmedicin. Det involverar även läkare som arbetat med mottagningen i Solna.
– Vi ser gärna att kollegorna där hjälper till i Huddinge och tar patienter som behöver komma på nybesök, säger Heidi Stensmyren.
Hon gör en bedömning att den nya mottagningen i Huddinge kommer att behöva klara omkring 50 remisser i veckan. Där är man inte än.
Hur många kan man ta emot nu och i närtid vid Huddinge?
– Det kan jag inte säga i dagsläget. Vi sitter och bokar nu. Vi ringer in patienter ganska snabbt.
Läkartidningen har tidigare berättat om mottagningen i Solna som började ta form redan förra våren. Det multidisciplinära och tvärprofessionella arbetet formaliserades med ett uppdrag från sjukhuset att följa upp alla intensivvårdade och patienter som behövt högt andningsunderstöd eller som haft ett komplicerat förlopp såsom lungembolier.
Snart stod det dock klart att det fanns behov av vård av en annan grupp av patienter: de som hade långvariga problem efter covid-19 men som inte vårdats på sjukhus. Solnamottagningen hade inte ett formellt uppdrag för dessa patienter, men tog sig ändå an några. Och i början av det här året tog läkarna på mottagningen fram ett underlag för ett få ett utökat uppdrag och kunna ta emot fler patienter. Men hälso- och sjukvårdsförvaltningen beslutade att en specialiserad multidisciplinär mottagning skulle ligga i Huddinge, inte i Solna.
Beslutet fick skarp kritik av läkarna bakom mottagningen i Solna. »Vi tycker inte det är försvarbart vare sig medicinskt, forskningsmässigt eller ekonomiskt«, sa Michael Runold, överläkare och specialist inom lungmedicin.
Heidi Stensmyren säger att Karolinska universitetssjukhuset inte favoriserat en plats över en annan, utan det har varit regionens beslut. Alla uppdrag är knutna till en plats, i det här fallet Huddinge. Men hon menar också att Huddinge är en lämplig plats.
– Många av patienterna behöver också den form av stöd som finns på Huddinge. Den typ av verksamhet som det här är, passar bra på Huddinge.
Vad är fördelarna med flytten till Huddinge?
– Den största delen av patienterna, även de Iva-vårdade, har vårdats i Huddinge. Och lokalmässigt är Solna trångt. När det gäller mottagningsverksamhet har vi möjlighet till lokaler i Huddinge, och vi har också närhet till labb och undersökningar.
Läs även:
Trots etablerad mottagning – inga remisser till Solna vid postcovid
Helhetsgrepp ska ge svar om långtidssjuka
(uppdaterad 2021-06-28)
