All offentligt finansierad vård ska ges efter behov, på lika villkor och med respekt för varje människas värdighet. Så står det i lagen. Men enligt en ny rapport från Institutet för framtidsstudier finns det stora brister när det gäller etiska överväganden i policydokumenten som styrt hälso- och sjukvårdens beredskap, både före och under pandemin.

Rapporten bygger på en studie av myndigheternas samt Region Stockholms policydokument som ska styra och stödja aktörer inom bland annat hälso- och sjukvården. Resultatet visar att etiska analyser saknas helt eller givits liten betydelse både i de styrande dokumenten som togs fram innan och under pandemin.

I de dokument som kom före pandemin lyftes etiska mål och värden visserligen fram, men var ofta så abstrakt formulerade att de inte gav tillräcklig tyngd och vägledning. De styrdokument som kommit under pandemin innehöll i sin tur få lagstadgade etiska mål och eventuella värdekonflikter nämns heller inte, enligt rapportförfattaren Erica Falkenström som är organisationsforskare vid Institutet för framtidsstudier.

Att etiken har en svag ställning i styrningen av sjukvården tyder på att de ansvariga antingen tar etiken för given eller inte tycker att den är viktig, enligt henne.

Hon konstaterar att det finns många tydliga formuleringar kring kostnadseffektivitet och nyttomaximering i styrdokumenten, medan exempelvis formuleringar om människovärdet är få. Hon ser en risk att fokus hamnar mer på uppdraget än på utsatta patienter som behöver vård.

– Styrningen behöver bygga på etiska principer som främjar vårdens verksamheter och syften. Utan de etiska riktlinjerna kan vi få en väldigt otäck utveckling, säger hon till Altinget.

Enligt Erica Falkenström kan chefer och medarbetare i hälso- och sjukvården ha saknat tillräckliga förutsättningar för att ta etiskt ansvar i pandemiarbetet. Vårdpersonalen försöker göra det, men hindras ofta av bristfällig styrning och organisatoriska förhållanden – vilket leder till att de själva drabbas av stress.

Att etiken inte finns med mer i styrningen av vården kan vara en av orsakerna till flera uppmärksammade brister pandemiberedskapen, enligt Erica Falkenström.

– Resultaten i rapporten bekräftar tidigare forskningsresultat och det finns därmed ett brett empiriskt stöd för slutsatsen att etiska mål, värden och principer negligeras och att detta tenderar att ge upphov till tragiska konsekvenser i hälso- och sjukvårdens verksamheter. Etiken behöver organiseras in i hälso- och sjukvårdssystemet, dess funktioner och processer så att etiska mål inte kan negligeras eller trängas undan av konkurrerande principer och särintressen, säger hon i ett pressmeddelande.