– Det här är en grupp som drabbas hårt. Det verkar finnas någon ytterligare skörhet kopplat till psykiatriska tillstånd, som vi inte har kunnat fånga, säger Johan Åhlén, biträdande chef för enheten för psykisk hälsa vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, som har lett arbetet med rapporten.

Han och hans medarbetare har tittat närmare på i vilken utsträckning personer som hade en psykiatrisk diagnos när pandemin började har blivit inlagda, intensivvårdats eller dött till följd av covid-19, jämfört med andra. Detta utifrån registerdata för totalt cirka 1,5 miljoner personer över 25 år i Region Stockholm.

I rapporten dras alltså slutsatsen att psykiatriska tillstånd utgör ytterligare en ökad risk för att utveckla allvarlig covid-19, inklusive att dö till följd av sjukdomen.

Johan Åhlén och hans kollegor har justerat för faktorer som socioekonomisk status, somatisk samsjuklighet, exponering för covid-19 – definierat som exponering i yrket samt antal fysiska vårdbesök – och medicinering med vissa psykofarmaka som skulle kunna innebära en ökad risk för komplikationer.

– Men det kvarstår ändå en ökad risk, jämfört med personer utan psykiatrisk diagnos, säger Johan Åhlén.

Allra störst ökad risk ses hos dem med allvarliga psykiatriska tillstånd som schizofreni och bipolär sjukdom.

– Men även vanligt förekommande psykiatriska tillstånd som depression, ångest och stressrelaterade tillstånd innebär en viss förhöjd risk för allvarlig covid-19, inklusive död. Det blev jag lite överraskad av att se, säger Johan Åhlén.

– Där har vi även inkluderat personer som har fått en diagnos i primärvården. Så det är inte bara personer som har så mycket psykiatrisk problematik att de tas om hand i specialistvård, tillägger han.

Enligt Johan Åhlén pekar resultaten på att det är mycket viktigt att se till att personer med psykiatriska tillstånd får vaccination i samma utsträckning som andra.

– Vi har fått ett uppdrag från hälso- och sjukvårdsförvaltningen att titta på vaccinationstäckning i olika grupper. Efter den här rapporten har vi också börjat titta på hur det ser ut för gruppen med psykiatriska tillstånd, för att se om de med allvarliga psykiatriska tillstånd har hängt med eller om de halkar efter.

När det gäller den psykiatriska populationen i sin helhet – det vill säga de som fått en psykiatrisk diagnos i specialist- eller primärvård under den aktuella perioden – pekar de första preliminära analyserna på att det inte finns några uppenbara skillnader, jämfört med andra i samma åldersgrupp.

– Däremot har vi preliminärt sett att det verkar finnas en lite lägre vaccinationstäckning i gruppen med svåra psykiatriska tillstånd, men det gäller bara för dem som är över 70 år, säger Johan Åhlén.