Akutmottagningen på Lindesbergs lasarett. Foto: Mostphotos/Stina Oh

2019 fick hälso- och sjukvårdsnämnden, likt de andra nämnderna och regionstyrelsen i Örebro län, i uppdrag att genomföra en plan för att få ekonomin i balans. En del av detta kom att handla om en översyn av samtliga jourlinjer för att se om det gick att ställa om till mer sjukvårdsproduktion dagtid.

Sedan dess har flera jourlinjer avskaffats. Och nu finns exempelvis en jourlinje för ortopedin i hela länet som kan göra bedömningar eller operera vid alla tre sjukhus.

En verksamhet som förändrats och som nu följts upp, är jouren vid Lindesbergs lasarett. I september i fjol stängdes den primära jourlinjen för ortopedi och kirurgi nattetid mellan klockan 21 och 07, eftersom antalet patienter var förhållandevis få och antalet operationer mycket få. Akut kirurgisk eller ortopedisk vård nattetid har i första hand hänvisats till akutmottagningarna i Örebro eller Karlskoga. Operationsberedskapen finns dock kvar dygnets alla timmar. Jourlinjen för medicin har varit oförändrad och akutmottagningen har fortsatt varit öppen dygnet runt.

Efter sex månader med förändringarna visar hälso- och sjukvårdsdirektörens uppföljning att man har sparat pengar utan att verksamheten har påverkats negativt. Däremot är det svårt att »med säkerhet urskilja vad som är effekt av pandemin och vad som hör ihop med jourförändringen«.

6–7 miljoner kronor har som förväntat sparats och nästan 3 underläkartjänster har tagits bort på kirurgkliniken. Samtidigt ska bakjourens arbetsbelastning inte ha ökat. Förändringen ska inte heller inneburit någon försämrad kvalitet på vården, eller ökade kostnader för ambulans eller utomlänsvård.

– Uppföljningen visar att vi nått syftet med förändringen. Den relativt outnyttjade jourtiden på natten har styrts om till arbetstid på dagen, utan att farhågorna om stora negativa bieffekter har besannats, säger Karin Sundin (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, i ett pressmeddelande.

Örebro läns läkarförening har dock varit emot förändringarna från början och deras hållning har egentligen inte ändrats, säger ordförande Lars Edlin till Läkartidningen.

– Vi har framför allt lyft aspekten om lika tillgänglighet till vård i regionen. Och vi har ifrågasatt besparingen i det hela.

Han påpekar också att en konsekvens av förändringen är att läkarna på medicinkliniken i Lindesberg har fått dra ett tyngre lass. Och ibland uppstår situationer där det är oklart vem som har ansvaret för patienten. Det kan också vara svårt för både patienter och rådgivningen 1177 att veta vad man kan söka för i Lindesberg och vad som kräver att man åker till Örebro.

Däremot har föreningen inte fått några rapporter om att det har uppstått farliga situationer.

– Vi ser inte några stora medicinska risker, och vi har inte sett att det uppstått några allvarliga situationer. Men vi anser ändå att primärjourslinjen ska vara kvar.

Utvärderingen presenterades för hälso- och sjukvårdsnämnden under torsdagen och finns i möteshandlingarna på Region Örebro läns webbplats.

Beredskapen blev regional

De här ändringarna gjordes i jour- och beredskapslinjer från och med den 28 september 2020:

  • Primärjouren för opererande discipliner reducerades i Lindesberg
  • Ortopedklinikens bakjour minskade från fyra till tre personer.
  • Beredskapen i ortopedi var inte längre bunden till ett sjukhus utan blev regional.
  • Ortopeden övertog primärjouren för handkirurgen.
  • Onkologens beredskapslinje minskade från två personer till en.