Krislägesavtalet aktiverades i Region Stockholm i slutet av förra året, vilket var andra gången under covid-19-pademin. Personalförsörjningen var då mycket ansträngd, i synnerhet inom intensivvården.

Sedan den 23 december har avtalet varit aktiverat i hela regionen, med undantag för företaget Tiohundra, som sköter hälso- och sjukvården i Norrtälje kommun. Men nu har situationen alltså förbättrats. Och på tisdagen skickade regionstyrelsen en begäran om att lämna avtalet från och med onsdagen, vilken formellt ska godkännas av arbetsgivarorganisationerna Sveriges Kommuner och regioner (SKR) och Sobona.

Under vintern och våren har 550 vårdpersonal på Karolinska universitetssjukhuset och Södersjukhuset gått på avtalet. Det rör sig främst om sjuksköterskor och undersköterskor, men också ett fåtal administratörer och chefer. Sedan den 8 juni har dock inga medarbetare varit anvisade på avtalet, skriver regionen i sin begäran till SKR och Sobona.

Den senaste tiden har flera regioner valt att lämna krislägesavtalet. Efter att Region Stockholm lämnat avtalet, är det bara Region Norrbotten och Region Jönköpings län kvar.

Förra veckan sa Läkarförbundet upp krislägesavtalet med SKR och Sobona, vilket därmed slutar gälla den sista augusti. Det gör att läkarna inte kommer att kunna anvisas på avtalet efter sommaren, om inte parterna gör en ny överenskommelse. Läkarförbundet menar att det nuvarande avtalet är otillräckligt när det gäller vila och återhämtning i långa utdragna kriser såsom pandemin. Totalt under pandemin är det cirka 230 läkare som gått på avtalet.

 

Läs även:

Läkarförbundet säger upp krislägesavtalet

SKR: Läkarförbundets krav fäller syftet med krislägesavtal

Vårdförbundet och Kommunal skriver på nytt krislägesavtal

Flera regioner slutar använda krislägesavtalet

KRISLÄGESAVTALET

I mars förra året kom Läkarförbundet överens med Sveriges Kommuner och regioner (SKR) och Sobona om ett krislägesavtal. Avtalet kan aktiveras av arbetsgivarorganisationerna och reglerar medarbetarnas anställningsvillkor och ersättningar vid en krissituation:

  • Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om maximalt 4 veckor.
  • En särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.
  • Månadslön eller timlön utges. Därutöver utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.
  • Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.
  • Anpassade regler för dygns- och veckovila.
  • Krislägesavtalet kan aktiveras för arbetsgivarens hela verksamhet eller för viss del av verksamhet.

Källa: Sveriges Kommuner och regioner