Suget efter nya behandlingsalternativ för patienter med depression är stort, och i ljuset av det har den nya nässprejen Spravato fått mycket uppmärksamhet. Det här är nämligen första gången på många år som ett läkemedel med en helt ny verkningsmekanism godkänts för behandling vid depression. Läkemedlet – som är narkotikaklassat – har sedan i augusti kunnat förskrivas till vuxna patienter med svår terapiresistent depression.  Hittills har dock sjukvården använt det i liten utsträckning.

Johan Dahlin, kommunikationschef på läkemedelsföretaget Janssen, säger sig inte kunna kommentera specifika försäljningssiffror, men konstaterar att få patienter har fått behandling så här långt.

»Halland och Region Norr har regionalt implementerat Spravato enligt NT-rekommendation. Halland har påbörjat förskrivning, samt enstaka förskrivningar i region Norr. I övrigt har ett fåtal patienter i övriga regioner påbörjat behandlingen«, uppger han i ett mejl till Läkartidningen.

I Halland är det den psykiatriska mottagningen Affecta psykiatri i Halmstad, som har ett vårdvalsavtal med regionen, som har störst erfarenhet av behandlingen. Även här handlar det om ett fåtal patienter.

– Vi har använt det kliniskt hos 7–8 patienter. Just nu har vi fem pågående, säger Lars Häggström, som är psykiater och driver mottagningen och som tidigare deltagit som prövare i studier med läkemedlet.

Enligt den nuvarande rekommendationen från Sveriges Kommuner och regioners råd för nya terapier (NT-rådet) kan Spravato provas hos vuxna patienter med svår depression som inte blivit bättre trots att de provat minst fyra andra behandlingsalternativ.

När rekommendationen utfärdades gjordes dock bedömningen att det fanns stora osäkerheter kring Spravato, både när det handlar om säkerhet och effekt.

– Spravato har inte tillräcklig vetenskaplig dokumentation för att kunna rekommenderas till patienter med mild till måttlig depression, utan ska ses som ett sista alternativ när övriga behandlingar inte har haft effekt. Det finns också oro för biverkningar vid behandlingstillfället, men även risk för missbruk, sa Gerd Lärfars, ordförande i NT-rådet, i ett pressmeddelande i juni förra året.

Rådet flaggade därför för en omprövning efter ett år.

Det arbetet är ännu i sin linda, men enligt Gerd Lärfars ser även NT-rådet regionala skillnader. En möjlig förklaring till den låga användningen är att regionerna delar den bedömning som NT-rådet gjorde för ett år sedan och att andra behandlingar därför väljs i stället, konstaterar hon.

»Vår förhoppning är att det efter ett år finns mer erfarenhet av behandlingen så att osäkerheten kring effekt/risk har minskat och att dess plats i terapin har blivit tydligare«, uppger Gerd Lärfars i ett mejl till Läkartidningen.

Behandlingen är också förhållandevis dyr. För nio månaders behandling ligger läkemedelskostnaden på ungefär 120 000 kronor i genomsnitt, enligt den hälsoekonomiska bedömning som TLV gjort.

Enbart specialistläkare i psykiatri får fatta beslut om behandling med Spravato. Läkemedlet får inte lämnas ut på apotek till privatpersoner och måste tas på en vårdinrättning under direkt uppsikt av till exempel en sjuksköterska.

På Affecta psykiatri i Halmstad finns goda erfarenheter av behandlingen så här långt, enligt Lars Häggström.

Han ser nässprejen som ett viktigt tillskott i behandlingsarsenalen vid just svårbehandlad depression.

– Av dem vi har behandlat kliniskt har över hälften svarat på behandlingen. På de personer som det fungerar på så fungerar det väldigt bra. De får en väldigt god antidepressiv effekt, trots att de inte har fått det av annan behandling.

Esketamin är tidigare tillgängligt som anestesiläkemedel och verkar vid depression genom att öka glutamatfrisättningen i hjärnan.