SKR: Vikten av samverkan en lärdom under pandemin

Hälso- och sjukvårdsrapporten från Sveriges Kommuner och regioner (SKR) är årlig, men i år påverkas resultatet förstås mycket av pandemin. I rapporten beskrivs hur hälso- och sjukvården har klarat sitt uppdrag under 2020 och inledningen av 2021 samt vilka konsekvenser pandemin medfört.

Så hur har det då gått? Ganska bra, enligt SKR.

I december 2020 var det högst inskrivning av nya patienter med covid-19. Patientgruppen utgjorde då 14 procent av den totala vårdkapaciteten – som dock skalats upp kraftigt under pandemin.

– Covidvården har inneburit ett kontinuerligt högt tryck ända sedan början av november 2020, sa Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen, på en digital pressträff under tisdagen.

För att klara trycket skalades framför allt intensivvården snabbt upp. Under varje våg har intensivvårdskapaciteten legat över eller långt över tillgången av intensivvårdsplatser 2019.

– Om vården hade haft en kapacitet som var konstant, hade vi inte klarat pandemin. Den har klarats genom att vården kunnat ställa om sina resurser och öka kapaciteten, sa Emma Spak.

Samtidigt har pandemin fått konsekvenser. En del patienter har fått vänta länge på planerade åtgärder. Mest har väntetiderna ökat inom delar av ortopedin och det är framför allt personer i yrkesför ålder som fått vänta länge.

Under den första vågen sköts mer planerad vård upp, jämfört med andra och tredje vågen. När belastningen på covidvården var som högst, minskade den planerade vården med 49 procent. Det berodde bland annat på att sjukvården skalades upp mer då för att ta höjd för ett förvärrat läge. Men även andra faktorer, som den globala bristen på narkosläkemedel påverkade.

Antalet nya cancerdiagnoser minskade med drygt 6 procent under pandemin. Det innebär att ungefär 4 500 personer med cancer har inte fått sin diagnos ännu. Störst är minskningen för prostatacancer.

Oron för att antalet dödsfall i stroke/akut hjärtinfarkt skulle ha ökat på grund av att patienter undvikit att söka vård, är däremot inte befogad enligt SKR.

– Dödsfall av stroke och hjärtinfarkt har fortsatt minska under 2020, säger Emma Spak.

Enligt SKR har den akuta och planerade vården i stor utsträckning kunnat upprätthållas trots pandemin. 84 procent av alla planerade operationer och behandlingar genomfördes förra året, jämfört med 2019. Antalet akuta operationer har legat på samma nivå som tidigare år, omkring 3 000 per vecka.

– Lägger man in de digitala besöken inom primärvården hamnar man på ungefär samma nivå som 2019. Det tyder på att man gjort en omställning och började jobba annorlunda för att kunna tillhandahålla vård även under pandemin, sa Emma Spak.

På frågan om vilka lärdomar som har dragits av arbetet under pandemin pekade hon på vikten av samverkan. Som exempel ger hon bland annat regionernas samarbete för att kunna nyttja de begränsade intensivvårdsresurserna så optimalt som möjligt. Pandemin har också visat nyttan av att ha ett gemensamt system för kunskapsstyrning för att snabbt nå ut med ny kunskap, enligt Emma Spak.

Ytterligare lärdomar är vikten av att regionerna löpande följer upp sina resultat.

– Man såg till exempel att färre patienter sökte med hjärtinfarkt och att det ställdes färre cancerdiagnoser. I och med att man hela tiden följer sin data, kunde man snabbt notera det och informera befolkningen om vikten av att söka vård.

Pandemin har även fått hälso- och sjukvården att ta flera stora och nödvändiga steg mot en ökad digitalisering, konstaterar Emma Spak.

– Digitalisering inom primärvården är också en jättelärdom. Man kan göra oerhört mycket mer med nya redskap.