I augusti förra året tillsatte regeringen en delegation för att öka tillgängligheten i hälso- och sjukvården, med särskilt fokus på kortare väntetider. Onkologen Gunilla Gunnarsson, som tidigare har varit nationell cancersamordnare och RCC-ordförande, är regeringens särskilda utredare. Nu kommer de första skarpa förslagen.

Enligt Gunilla Gunnarsson är det största problemet att tillgängligheten har brustit under lång tid, samt att en successiv försämring har skett sedan 2012.

– Covidpandemin är bara toppen på detta. Det är egentligen inte de uppdämda vårdbehoven till följd av pandemin som är det stora bekymret – utan det är tillgängligheten i grunden, säger Gunilla Gunnarsson.

Pandemin har däremot lett till viktiga erfarenheter och lärdomar. Lärdomar som hon menar att Sverige kan ha stor nytta av för att uppnå en bättre tillgänglighet och korta vårdköerna.

– Pandemin har öppnat en dörr för att komma tillrätta med tillgängligheten.

På vilket sätt?

– Det är lärdomar på flera nivåer. Medarbetarnas engagemang har varit stort. Det behövs även i det fortsatta tillgänglighetsarbetet. Ledningen och styrningen har också förändrats. Jag tycker mig se att man får mandat närmare verksamheterna, säger Gunilla Gunnarsson som även nämner ökad samverkan över klinikgränserna, att kärnverksamheten har prioriterats och att den digitala utvecklingen tagit fart som viktiga effekter.

Pandemin har satt ett tydligare fokus på tillgängligheten, vilket i sin tur lett till återkommande medicinska behovsprövningar och mer horisontella prioriteringar, enligt Gunilla Gunnarsson.

– Det behöver vi fortsätta med. Regionerna nyttjar också avtal med andra vårdgivare på ett bättre sätt och sluter också nya avtal.

Tidigare i år lämnade samtliga regioner in var sin handlingsplan för hur de ska förbättra tillgängligheten. Utredningen föreslår att regionerna ska ta fram årliga handlingsplaner även framöver.

– Jag ser handlingsplanen som är framtagen nu som den första i ett långsiktigt, strategiskt viktigt arbete. Det är viktigt att man har tydliga tidsatta mål och aktiviteter för det man ska uppnå som sedan följs upp.

För att följa upp hur det går föreslår utredningen att regeringen tillsätter en särskild kommitté. På så vis kan staten fördjupa sin uppföljning, ha kontinuerlig dialog med regionerna på plats och få feed-back på vad som kan göras för att stödja arbetet.

Ett särskilt område som regionerna behöver bli bättre på är produktions- och kapacitetsplaneringen, enligt Gunilla Gunnarsson. För att få mer fart på det föreslår utredningen att staten stödjer pilotverksamheter för regioner som exempelvis vill produktions- och kapacitetsplanera tillsammans eller göra gemensamma upphandlingar av vård.

Läkarförbundet har tidigare efterlyst en nationell väntelista för operationer efter pandemin, som Socialstyrelsen ska ansvara för. Men enligt Gunilla Gunnarsson är det inte juridiskt möjligt. Det beror på att det måste vara en vårdgivare som ansvarar för en sådan väntelista. Däremot vill hon att förutsättningarna för ett nationellt vårdsöksystem utreds. Målet är att regionerna i realtid ska kunna söka ledig kapacitet i hela landet för vård till väntande patienter.

– Jag hade hoppats kunna lägga ett konkret förslag om det, men det är ganska komplicerat. Därför föreslår vi att en utredning tittar på det.

Efter sommaren ska tillgänglighetsdelegationen bland annat undersöka för- och nackdelar med en utvidgad vårdgaranti. Men ett grundläggande krav föreslås redan nu – i oktober 2022 ska inga patienter vänta mer än två år på specialiserad vård. I dag står det inskrivet i lagen att ingen ska behöver vänta längre än 90 dagar, men det är inte realistiskt i dagsläget, enligt Gunilla Gunnarsson.

– Vi har haft lagen sedan 2010 och det är ett långvarigt bekymmer. Därför tycker vi att det är bättre att vi tar bort långväntarna med en trappstegseffekt – året därpå blir det en ännu kortare tid och så vidare tills vi kommer ner till 90 dagar.

I december 2019 väntade drygt 400 000 patienter på tid i specialiserad vård. I april 2021 var det över 500 000. 165 000 av dem hade väntat mer än 90 dagar, som är vårdgarantins yttersta gräns. Regeringens särskilda utredare är förvånad över att patienter tillåts vänta så pass länge.

– På något vis accepterar vi samfällt att patienter som har ont och har besvär kan få vänta i flera år. Det är inte roligt att se att vi inte kommit tillrätta med långväntarna.

Gunilla Gunnarsson föreslår också att det bör införas en tidsgräns på 14 dagar för att ge patienten besked om kommande tid eller information om att tid inte kan ges inom tre månader. I så fall ska patienten erbjudas hjälp hos en annan vårdgivare.

Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården

I augusti 2020 tillsatte regeringen en delegation med uppdraget att verka för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården, med fokus på kortare väntetider.

Onkologen Gunilla Gunnarsson är regeringens särskilda utredare och leder tillgänglighetsdelegationen. Till sin hjälp har hon ett antal experter och sakkunniga, referensgrupper samt en delegation med bland annat professorer, hälso- och sjukvårdsdirektörer, verksamhetschefer och fackliga företrädare.

Tillgänglighetsdelegationen har i uppdrag att stödja regionernas arbete med att ta fram och genomföra regionala handlingsplaner för ökad tillgänglighet, stödja ett effektivt resursutnyttjande och kortare väntetider genom att informera om patienters valmöjligheter, stödja regionernas och kommunernas arbete med utvecklingen av en nära och tillgänglig vård, utreda och eventuellt lämna förslag på en nationellt samordnad sjukvårdsrådgivning genom 1177 Vårdguiden, utreda en utökad vårdgaranti samt vidareutveckla överenskommelsen om kömiljarden och lämna nödvändiga författningsförslag.

I dag, 30 juni, släpptes delbetänkandet »Vägen till ökad tillgänglighet – långsiktig, strategisk och i samverkan«. I maj 2022 kommer utredningens slutbetänkande som bland annat omfattar förslag avseende nära vården och för- och nackdelar med en utökad vårdgaranti.

 

 

Några av utredningens förslag

I sitt första delbetänkande föreslår tillgänglighetsdelegationen bland annat att:

  • regeringen tillsätter en kommitté för regelbunden återkommande uppföljning och dialog med varje region kring regionens tillgänglighetsläge och resultat i förhållande till den regionala handlingsplanen. Dialogen ska ske vid platsbesök. Kommittén för tillgänglighetsdialog ska också vara en del av en utökad statlig uppföljning.
  • regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att utreda förutsättningarna för att skapa ett nationellt vårdsöksystem genom att komplettera, uppdatera och tillgängliggöra information som möjliggör för regionerna att i realtid söka ledig kapacitet i hela landet för vård till väntande patienter.
  • Socialstyrelsen ges ett flerårigt uppdrag att ansvara för kontinuerliga kunskapshöjande insatser om vårdgarantin och patientens valmöjligheter. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ska utvärdera insatserna.
  • regeringen under fem år ska stimulera ett regiongemensamt utvecklings- och förbättringsarbete genom pilotverksamheter inom olika områden för ökad kapacitet och effektivitet i hälso- och sjukvården.
  • den som bedriver hälso- och sjukvårdsrådgivning på distans ska, om behov finns vid allvarlig händelse, besvara samtal från enskilda som vistas i andra regioner och överföra samtal till andra regioners sjukvårdsrådgivning.