Den danska modellen har återkommande uppmärksammats av Sjukhusläkarna, som arrangerade seminariet, bland annat i en aktuell utgåva av tidningen Sjukhusläkaren.

I korthet bygger den danska modellen i fråga om tillgänglighet på ett hårdare regelverk än vad som finns i Sverige. En patient har rätt att söka specialistvård på alla offentliga sjukhus och om en region inte kan erbjuda undersökning eller behandling inom 30 dagar kan patienten i stället söka privat vård. Vidare är det så att regionerna får betala för vården på sjukhus utanför den egna regionen. Resultatet har blivit att väntetiderna för vård har minskat.

På seminariet, med rubriken »Danmark kan, men inte vi. Krävs det en patienträttighetslag?« sa moderatorn Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet, i sin inledning bland annat följande om den danska vården:

– Vården ges nära invånarna, med jämlikhet, med god kvalitet och också till extremt korta vårdköer.

Denna positiva bild bekräftades av Marianne Brehmer, läkare och tidigare klinikchef på urologkliniken vid Århus universitetssjukhus i Danmark.

– Jag såg ju tydliga skillnader mellan Sverige och Danmark under de åren som jag jobbade där, sa Marianne Brehmer.

Hon framhöll bland annat kombinationen av hur vården styrs och att patienterna får aktiv hjälp att få den vård de har rätt till, som en viktig faktor. I Danmark styrs vården tydligt från en nationell nivå, vilket bland annat innebär att varje specialitet har sin egen plan för alla diagnoser och alla godkända behandlingar. Detta måste sedan alla regioner erbjuda sina medborgare. Vidare finns en tydlig nivåstrukturering av vården.

Anna Nergårdh, tidigare statlig utredare för den stora vårdutredningen »God och nära vård«, berättade att hon då hade omvärldsbevakat och tittat på den danska vården.

– Jag är övertygad om att vi kommer att röra oss i den här riktningen, sa hon.

Med på seminariet var även Gunilla Gunnarsson, läkare och ordförande i Tillgänglighetsdelegationen med uppdrag att öka tillgängligheten i vården, som Läkartidningen nyligen berättade om. Hon berättade vad hon tycker att delegationen kan bidra med för att korta de svenska köerna.

– Jag tror att det är en rad åtgärder som vi måste göra, sa hon.

Gunilla Gunnarsson framhöll bland annat koncentration av vården, och att det finns lärdomar från pandemin, till exempel att styrningen kommit närmare verksamheten, och mer samverkan över klinikgränserna.

– Vi behöver också ha den här grundsynen, att alltid hjälpa patienten, sa Gunilla Gunnarsson och framhöll att lagändringar behövs så att en patient inom två veckor får besked om en bokad tid.

Det finns också förslag om ett vårdsökssystem där det går att se lediga vårdtider.

På slutet summerade moderatorn Karin Båtelson diskussionen och konstaterade:

– Det handlar om styrning, nivåstrukturering, att få med sig professionerna och att få in mer professionell kunskap i vad vi ska göra och omorganisera efter det.