Under pandemin har 40 procent av landets invånare undvikit att söka vård, och mer än hälften av dem har kvar sina besvär, enligt en rapport från Vårdanalys som skribenterna hänvisar till. Men när riskgrupperna började bli vaccinerade i våras ville allt fler patienter få läkartid.

»I primärvårdens vårdskuld finns oupptäckt diabetes och cancersjukdomar. Precis som innan pandemin är vårdcentralerna dock kraftigt underbemannade och underfinansierade. Men det finns inte tid att vänta på att hela sjukvårdssystemet reformeras«, skriver Marina Tuutma, ordförande i Distriktsläkarföreningen, DLF, och Ylva Sandström, ordförande i DLF Stockholm, i artikeln.

Nu behöver primärvården hjälp från alla håll – vården, beslutsfattarna och befolkningen – att klara ett års uppdämda behov på bara några månader:

  • Befolkningen behöver fortsätta med egenvård – för hälsoproblem där vårdens hjälp inte behövs, exempelvis träningsvärk, myggbett och recept på receptfria läkemedel.
  • Statligt stöd för att hantera vårdskulden och anställa »hyrläkare, vikarier, tillfälliga läkare – alla tillgängliga möjligheter behöver utnyttjas«.
  • Extra resurser för att öka tillgängligheten.
  • Politiska prioriteringar. Resurser bör gå till ordinarie sjukvård framför nätläkarbolag. Snabbare omställning till nära vård. Kraftig utökning av antalet specialister i allmänmedicin. Varaktigt mer resurser till vårdcentralerna.