Forskarna bakom studien, som publicerats i Journal of Internal Medicine, länkade samman data från Flergenerationsregistret med data om blodgrupper från transfusionsdatabasen SCANDAT3-S. Nästan två miljoner familjeenheter, baserade på barn födda mellan 1930 och 2010, kunde skapas. Två oberoende statistiska analysmetoder användes, varav den ena byggde på förekomst av blodgruppskombinationer som är genetiskt omöjliga. Analyserna tog hänsyn till frekvenser av blodgruppsalleler i befolkningen för att väga in möjligheten att den biologiska fadern hade samma blodgrupp som den felaktigt fastställda fadern.
– Båda metoderna visade på samma resultat, där förekomsten av felaktigt fastställt faderskap landade på ett medelvärde på 1,7 procent. Det visar att frekvensen är betydligt lägre än tidigare antaganden, säger Gustaf Edgren, en av forskarna, i en nyhetstext på Karolinska institutets webbplats.
Utifrån tidigare studier av utvalda grupper har det antagits att 20–30 procent av faderskapen kunnat vara felaktigt fastställda, enligt webbtexten.
Studien visar även att andelen minskat över tiden, från ungefär 3 procent på 1930-talet till cirka 1 procent i dag.
– Exakt vad det beror på är svårt att säga, men en hypotes kan vara att vi nu har bättre och mer tillgängliga preventivmedel. Dessutom har samhället förändrats, förr var det exempelvis inte lika acceptabelt att skilja sig, säger Gustaf Edgren.
