Förra året ökade antagningspoängen vid samtliga universitet till den urvalsgrupp där flest läkarstudenter oftast antas: BI, som bygger på gymnasiebetyg utan komplettering. Så är det också i år, förutom när det gäller Lunds universitet som har samma poäng som i fjol (se grafik nedan).
Faktum är att poängen höjs i samtliga de vanligaste urvalsgrupperna, förutom ett fåtal fall där det är samma poäng som förra hösten. Men förändringarna är i regel små. Störst ökning finns vid Linköpings universitet där urvalet i BII (betyg med komplettering) ökade med 0,37 poäng.
Antagningen genom högskoleprovet var förra året i princip oförändrad mot hösten 2019. Men i år har den höjts vid samtliga lärosäten utom ett.
Studenter antas även genom andra urvalsgrupper, vilka skiljer sig åt mellan universiteten. Det gäller exempelvis kvoten HPSU vid Linköpings universitet, vilken kräver minst två års relevant arbetslivserfarenhet. Där är poängen i år 2,55 att jämföra med 2,50 i fjol – och därmed en återgång till poängen 2019.
Göteborg och Umeå har också grupper som tar både betyg och högskoleprov i beaktande. I Umeå har 35 studenter antagits i gruppen AUI, där antagningspoängen höjts till 37,55 från fjolårets 36,39. I Göteborg har 47 studenter antagits i gruppen BI/HP, där antagningspoängen är 22,14, att jämföra med fjolårets 22,03.
Antalet sökande till programmen varierar också vid olika lärosäten. Vid fyra av landets sju läkarprogram har antalet ökat. Men förändringarna, både upp och ned, är relativt små. Mest tappar Örebro universitet dit 4 653 personer sökt läkarprogrammet, vilket är 488 färre än till förra hösten.
