Siffrorna i SVT:s genomgång bygger på uppgifter från samtliga regioner utom Sörmland, med ett riksgenomsnitt på 2,4 diagnoser för postcovid (U09.9, postinfektiöst tillstånd efter covid-19) per 1 000 invånare.
Men andelen fall varierar stort mellan regioner med få fall i Jämtland–Härjedalen (1,0 per 1 000 invånare), Uppsala (1,1) och Blekinge (1,3) jämfört med upp till 4 gånger så många diagnoser i Östergötland (4,1) och Jönköping (4,2).
Enligt en granskning av Sveriges Radio Ekot har bara 7 av 21 regioner särskilda mottagningar för postcovid.
Men i SVT manar Charlotte Thålin, covidforskare och specialistläkare vid Danderyds sjukhus, till försiktighet kring bedömningen av antalet patienter och vårdbehovet.
– Jag tror att det kan finnas en risk i att ställa den här diagnosen för lättvindigt. Patienterna måste förstås tas om hand, men när man öppnar speciella mottagningar så måste resurserna tas från någonting annat och då ser jag en risk i att andra patientgrupper blir lidande, säger Charlotte Thålin.
En särskild diagnoskod för postcovid infördes förra året i linje med WHO:s internationella klassificering.
Enligt en bedömning av Socialstyrelsen hade omkring 11 000 patienter fått en postcoviddiagnos inom primärvården till och med mars månad, och utöver det knappt 2 400 patienter i specialiserad vård, där det dock kan förekomma överlappning med patienter som även registrerats i primärvården.
– Användningen av koden för postcovid, U09.9, har ökat stadigt varje månad sedan den infördes i mitten av oktober 2020, kommenterade Anna Bennet Bark, enhetschef på Socialstyrelsen, i ett pressutskick för drygt en månad sedan.
En kartläggning av Ekot – som täckte registrerade fall fram till mitten av april – visade att postcovid ställts som diagnos över 16 000 gånger.
