I studien från Uppsala universitet [Hovén E, et al. Eur J Cancer. 2021;154:147-56] skickades ett frågeformulär till alla personer i Sverige mellan 19 och 40 år som haft cancer som barn. Cirka 2 500 (59 procent) av dem besvarade frågorna, som bland annat handlade om sexuell funktion. Som sexuella problem räknades bland annat lågt intresse för sex, erektionsproblem och torra slemhinnor.

För hela gruppen sågs inga stora skillnader gentemot en jämförbar grupp personer som inte haft cancer. Däremot sågs skillnader för subgrupper. I gruppen som haft cancer som barn hade såväl de som fått tung cancerbehandling som män ökad risk för sexuell dysfunktion jämfört med personer som inte haft cancer. I gruppen med tung behandling ingick de som fått kombinationsbehandling (exempelvis strålning och cytostatika), benmärgstransplantation och många med bentumörer.

– Dessutom såg vi att de som var oroliga, nedstämda och/eller hade en negativ kroppsuppfattning, oftare hade sexuella problem. Mot bakgrund av detta är det viktigt att sjukvården följer upp sex och intimitet hos tonåringar som lämnar barnsjukvården, säger Lena Wettergren, professor i vårdvetenskap och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.

I studien framkom också att sannolikheten för att ha en partner var signifikant lägre i barncancergruppen än i jämförelsegruppen.