Västra Götaland inför ny modell för smärtvård med speciella team

För Västra Götalands del började det egentligen redan för ungefär 15 år sedan med en egen utredning. 2016 kom en nationell utredning från SKR och 2018 ytterligare en regional.

– Nu känns det som att vi är på väg, säger Olaf Gräbel till Läkartidningen.

– Det är en stor seger att planen i slutändan blir verklighet. Det känns oerhört bra. Jag trodde nästan inte det var sant.

Olaf Gräbel är smärt- och narkosläkare, samt vice ordförande i Regionalt processteam smärta. Han har arbetat i många år för att få till en förändring i smärtvården, och är nu mycket nöjd med politikernas beslut om organisation.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i regionen har avsatt 22 miljoner kronor för insatsen under 2022. Tanken är att organisationen ska vara helt införd 2025.

I korthet blir vården för patienter med långvarig icke malign smärta indelad i olika nivåer (se faktaruta nedan). En viktig del är att primärvården stärks med multiprofessionella team bestående av bland annat allmänläkare, psykolog och fysioterapeut.

Teamen ska börja som projekt nästa år och senare bli ett uppdrag inom vårdvalssystemet. Bedömningen i nuläget är att det i slutändan kommer att behövas minst sex sådana team i regionen. Behovet tros röra omkring 2 000 patienter per år.

De högre nivåerna handlar om specialistvård på sjukhus. Sahlgrenska universitetssjukhuset ska ta sig an patienter med komplex smärtproblematik och flera sjukdomar. Sjukhusvården ska också följas upp för att se om verksamheten ryms i dagens uppdrag.

Vad blir den stora förbättringen för patienter och personal?

– Tydligare remissflöde och tydligare ansvar. Att man vet vart man ska skicka patienter som har långvarig smärta och vilka problem som klaras av i primärvården. Den största delen av smärtpatienterna kan och bör hanteras inom primärvården, säger Olaf Gräbel.

Primärvården ska behålla ansvar för exempelvis sjukskrivning, men med teamen finns också extra kunskap om långvarig smärta. Och remissinstanserna ska vara tydliga så patienter inte behöver skickas runt eller »fastna« på olika enheter.

– Som det är nu vet en distriktsläkare knappt vart man vänder sig, och smärtenheterna på sjukhusen har bantats ned mycket. De sjukhusenheter jag känner skickar tillbaka över 50 procent av remisserna. De kan inte ta emot patienterna, säger Olaf Gräbel.

– Nu ska patienterna snabbare och närmare sina hem få hjälp att hantera smärta och komma vidare i livet, utan att fastna på specialistnivå i det stora sjukhuset.