För snart ett år sedan, i september 2020, startade Hilda Hahne och Arin Malkomian »Akutläkarpodden«. Bägge är specialister i akutsjukvård och har under flera år varit aktiva i Svensk förening för akutsjukvård (Swesem).
De lärde känna varandra i Kiruna 2013. Då hade sjukhusets akutläkarsatsning precis startat, två år före tilläggsspecialiteten akutsjukvård skulle bli basspecialitet. Hilda Hahne var den första ST-läkaren. För att kunna täcka upp med läkare till en början, erbjöds ST-läkare i akutsjukvård från övriga landet som kommit längre i utbildningen stafettläkarjobb på Kiruna sjukhus.
– Vi var ett gäng från Södersjukhuset som åkte upp och jobbade som hyrläkare i början. Vi tog nätterna för det mesta, säger Arin Malkomian.
Sedan dess har han och Hilda Hahne fortsatt bolla akutläkarfrågor med varandra. För ett år sedan bestämde de sig för skapa en podcast med jobbsnacket och inbjudna gäster som grund.
Sedan september har de hunnit med ett trettiotal avsnitt om allt från hur man börjar forska till HLR, randningar och organdonationer. Ofta har de bjudit in gäster, som samtalet sedan kretsar kring.
Vilket är ert favoritavsnitt hittills?
– HLR-avsnittet med Therese Djärv som gäst för att hon är queen på HLR och för att vi gjorde en mycket rolig film där vi testade vilken musik som passar bra till HLR. Men vi arbetade bäst under julavsnittet där vi hade flest antal gäster och frågade vad de önskade sig skulle hända inom akutsjukvården. Det jobbade vi hårt med, säger Hilda Hahne.
– Jag lyssnade nyligen om podden. Jag gillar att det är så spontant. Vi har inget manus, utan höftar lite. Vi är ju experter i akutsjukvård och när man pratar om det man är duktig på blir det ofta bra, inflikar Arin Malkomian.
Vilken är drömgästen framöver?
– Patrik Söderberg som är chefläkare i Region Stockholm. Mest för att han varit med länge och säger saker som är otroligt uppmuntrande. Han har varit min studierektor och jag har känt honom sedan 2010. Ändå kan han fortfarande säga saker om akutsjukvård som får mig att rysa, säger Arin Malkomian och tillägger:
– Det är roligt att lyfta lokala stjärnor som gör skillnad. Men vi vill också ha internationella gäster som Cliff Reid och Clare Richmond.
I början kom ett avsnitt i veckan, nu kommer podcaster varannan vecka.
– Man får mycket energi av att skapa något nytt. Vi är så oerhört glada över alla som lyssnar på oss. Jag var glad bara det var några stycken – inklusive mamma. Men mamma har nog slutat lyssna för hon frågade nyligen om vi fortfarande håller på med podden, säger Hilda Hahne som nyligen sagt upp sig från sin tjänst som akutläkare på Kiruna sjukhus och flyttat till Nordnorge där hon gör hon en ST i anestesi- och intensivvård.
– Jag var inte nöjd med bristen på framtida vision och utveckling som specialist i akutsjukvård i Kiruna och vill i stället dubbelspecialisera mig. Men mitt akutsjukvårdsengagemang består ändå, försäkrar hon.
Arin Malkomian är överläkare på akutkliniken i Eskilstuna, där han också är studierektor. Han är dessutom akutläkare på Capio läkarbilar i Stockholm och prehospital bakjour på SOS Alarm i Stockholm.
– Det är så kul med dina jobb Arin för det täcker liksom hela det vi menar är akutsjukvårdskedjan. Från att man ringer in till SOS Alarm, till det prehospitala i en läkarbil eller ambulans och sedan inne på akutsjukvårdsmottagning, säger Hilda Hahne.
Podcasten riktar sig främst till akutläkare i Sverige. Den kom till för att de själva saknade något som samlade läkarna inom den relativt nya basspecialiteten.
– Vi ville få en ökad gemenskap inom akutläkarsverige. Prata om varifrån akutsjukvård kommer och vart vi vill nå framåt, säger Hilda Hahne och fortsätter:
– De första åren har det handlat så mycket om att utbilda akutläkare. Men nu börjar fler och fler bli specialister och då blir den naturliga frågan: vad blir nästa steg?
Ja, vad blir nästa steg?
– Att gå från ordet akutmottagning till akutklinik. Att vi inte är någon annans förlängda arm. Vi ska inte vara andra klinikers inskrivningsenhet, underläkare eller joursystem utan vår egen klinik där vi handlägger våra egna patienter, säger Arin Malkomian.
Han ger ett exempel. Trots att han numer nått överläkarnivå, måste han ringa och diskutera med ST-läkare som är på år ett eller två innan han lägger in en patient.
– Ingen annan klinik gör något liknande! Men vi ses som ständiga underläkare på akuten.
Att bryta ny mark är inte lätt, konstaterar han. Det har blivit en del fighter med andra närliggande specialiteter om gränsdragningar.
– Det är svårt att få ett femtio år gammalt system ur väggarna. Det är så indoktrinerat i oss hur en akutmottagning fungerar.
De beskriver det som lätt att starta upp akutläkarprojekt, men svårare att få till en bestående förändring. I dag – sex år efter att akutsjukvård blev en basspecialitet – är det fortfarande få akutmottagningar som är fullt akutläkarledda av specialister i akutsjukvård.
– Vi tycker inte man ska starta upp akutläkarutbildningar bara för att man till exempel vill ersätta joursystemen. Om man inte har ordentlig politisk förankring och hela sjukhuset är med på det, rinner det ut i sanden några år senare och så har man bränt tre fyra ST-läkare, säger Arin Malkomian.
Vilka är de största för- respektive nackdelarna med att vara i en ny basspecialitet?
– Det finns stora möjligheter att förändra saker till det bättre. Nackdelarna är att man lite måste slå sig fram och det är lite motigt, säger Hilda Hahne.
Enligt Socialstyrelsen finns det omkring 200 sysselsatta specialister i akutsjukvård. Könsfördelningen är relativt jämn (54 procent män och 46 procent kvinnor) och medelåldern är ganska låg, 46 år. 2020 fanns det 300 ST-läkare enligt Swesem.
Vem är den typiske akutläkaren enligt er?
– Många tror att det är en slags cowboy-personlighet som inte kan sitta still, men det håller jag inte med om. Det är någon som kan klara av den mentala biten. Sedan har vi hela bredden – allt ifrån den lugna filbunken som skulle kunna jobba på labb till såna som jag och Hilda som inte kan sitta still, säger Arin Malkomian.
– Man måste klara av multi-taskandet och gilla att möta det oväntade, tillägger Hilda Hahne.
När akutsjukvård blev en egen basspecialitet lyftes en oro för arbetsmiljön. Det väcktes frågor om hur akutläkarna skulle orka arbeta på akuten hela tiden. Hur har det blivit?
– Det är för att man utgått från det klassiska 40 timmar plus jour. Vi förespråkar tre skift i stället som man har i till exempel Linköping, på Södersjukhuset och i Varberg. Då har du arbetstid på natten och man betalar ut komp direkt, säger Arin Malkomian.
– Man måste tänka nytt schemamässigt. Akutläkare behöver också ha verksamhetsdagar, forskningsdagar och utbildningsdagar. Inte bara gå på akuten måndag till fredag, inflikar Hilda Hahne.
Hur länge kommer ni fortsätta med podden?
– I början sa vi att vi kör ett år och kanske lämnar över till några andra sen. Men nu känner vi att vi har så mycket kvar att ge. Så vi fortsätter tills vi ledsnar eller blir osams, säger Hilda Hahne och tillägger:
– Eller tills du kastar ut mig för att jag inte jobbat inom akutsjukvården på ett tag?
– Ja, den risken finns, svarar Arin Malkomian med ett skratt.
