Under sommaren har det skrivits flera nyhetsrubriker om situationen på Södersjukhuset och Visby lasarett. I slutet av juli gick Visby lasarett upp i förstärkningsläge, den andra av tre beredskapsnivåer. Gotland har fått många sommarbesökare i år, och regionen har beskrivit läget som »extremt hårt«, inte minst när det gäller akut vård. Och på Södersjukhuset i Stockholm har personal larmat om mycket långa väntetider på akuten med patientrisker som följd.

Men det har varit en tuff sommar på flera akutmottagningar runt om i landet, till exempel på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Ja, det har det varit. Och det stora problemet har varit vårdplatser, säger Thomas Haapaniemi som är huvudskyddsombud på sjukhuset och ordförande i Sjukhusläkarna Uppsala, till vardags överläkare i handkirurgi.

Det har saknats sjuksköterskor i flera år. Det i sin tur har lett till brist på vårdplatser och att utskrivningsklara patienter blir kvar på akuten. Med pandemin som pågått i över ett år, blev det extra märkbart i sommar.

– Det här är något som sjukhuset levde med redan innan pandemin. Och det har blivit uppenbart nu i sommar när det varit extra angeläget att se till att alla får ut sina semestrar.

En liknande situation har rått på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan.

– För de som redan jobbat extra under pandemin, har det blivit mindre attraktivt att ta extrapass eller flytta semesterveckor både på akuten och på avdelningarna, många har prioriterat återhämtning i år, säger Johan Klaar som är specialistläkare på akuten, ordförande i NU-sektionen i Västra Götalands läkarförening och lokalt fackombud på akutmottagningen.

Det är en välbekant problematik på vårdavdelningarna som spiller över på akuten där patienter väntar på vårdplats. Enligt Johan Klaar har det varit ovanligt få vårdplatser i år, samtidigt som turistsäsongen i princip gått tillbaka till normalläge.

– Vi har aldrig tidigare behövt sätta in så okonventionella lösningar för att bemanna akuten. Utöver minskad bemanning trots ökat patientflöde sommartid, har vi gått runt på en hel del inlånad personal som inte kunnat rutinerna. För akutens del skulle jag nog säga att det har varit den mest krävande sommaren på mycket länge.

Han påpekar att till exempel chefer i andra verksamheter har gått in och tagit extrapass på akuten för första gången på tio år. Samtidigt är han tacksam för att man kunnat låna in personal: Hellre personal som inte kan rutinerna, än tomma rader i schemat.

Bristen på personal har slagit hårdast mot sjuksköterskorna, men påverkar också läkarnas arbete. De flesta verkar ha fått sina semestrar som de ska, men det kan innebära extra mycket arbete.

– I viss mån har arbetet ökat på helgerna för att förvaltningen vill att man ska skriva ut fler patienter. Och det är tyngre arbete genom att man lägger tid på att administrera vårdplatsbrist, både på akuten och på avdelningarna, säger Johan Klaar.

Problem har märkts på flera sjukhus i sommar. Ett exempel är Sunderby sjukhus mellan Luleå och Boden där Vårdförbundet och Kommunal gjorde en 6:6a-anmälan. Den ledde till att Arbetsmiljöverket gjorde en inspektion på akuten i juli. Där konstaterades att det saknades personal på bland annat 20 pass veckorna 29 och 30, rapporterar tidningen NSD.

Också akuten på Norra Älvsborgs länssjukhus har varit föremål för en 6:6-anmälan. Läkarföreningen och de andra facken larmade om arbetsmiljön 2020 och inför denna sommar ställde man krav på förbättringar, för att inte tappa ännu fler anställda. Fackförbunden var inte nöjda med responsen, och de anmälde NU-sjukvården till Arbetsmiljöverket i slutet av juni.

Akutmottagningen på Akademiska sjukhuset har varit under Inspektionen för vård och omsorgs (Ivo) lupp i flera år. I våras konstaterade myndigheten att det fanns allvarliga brister, bland annat att patienter inte prioriterats rätt eller fått den vård de behövt.

Den 15 juli gjorde Ivo ytterligare en inspektion som visade brister. Det ledde till vad Thomas Haapaniemi kallar »drastiska åtgärder« med ökad specialistnärvaro på akuten, att alla intagningsbeslut skulle fattas av bakjour eller bakjourskompetent läkare, och ett regelverk som öppnade för överbeläggningar på alla avdelningar. Enligt honom blev det raskt åtminstone två överbeläggningar per avdelning. Det i sin tur ledde till sämre arbetsmiljö och ytterligare en Ivo-anmälan på grund av risker för patientsäkerheten.

Under den senare delen av sommaren har dock akuten upplevt en förbättring. Men bra är det inte.

– Det är betydligt bättre sedan man satte in de här åtgärderna. Men det är inte så att allt är frid och fröjd. Det är mer eller mindre på samma nivå som innan covid, vilken inte var optimal, säger Thomas Haapaniemi.

Har man dragit någon lärdom?

– Vi har fackligt tagit upp att de måste ta fram en handlingsplan för hur man ska ordna bemanningen till nästa sommar, så vi inte får ytterligare en sommar på det här viset. Och arbetsgivaren har full förståelse för att det här behöver göras.