Jawad Mirzad kom till Sverige 2013 med fru och tre av sina barn. De två äldsta barnen, dock fortfarande minderåriga, hade tidigare flytt hit.
Han hade varit kirurg i sitt hemland, länge i krigstid, och ofta behandlat sårade under svåra förhållanden med bristfällig utrustning. I Sverige satsade han hårt på att så snabbt som möjligt kunna börja arbeta som läkare även här. Och redan efter mindre än två år fick han svensk läkarlegitimation. I dag är han kirurg på Hallands sjukhus.
Jawad Mirzad har fortfarande familj och vänner kvar i Afghanistan, både i huvudstaden Kabul och i andra provinser. De är rädda för vad som nu ska hända i landet med den nya talibanregimen, berättar han.
– Vi har haft kontakt med dem nästan varje dag. De är jätterädda faktiskt. Man vet inte vad som ska hända i framtiden.
Den gamla talibanregimen styrde landet under stora delar av 1990-talet, en tid som präglades av inbördeskrig. 1996 intog talibanerna huvudstaden Kabul och införde islamistiska sharialagar. Efter terrorattackerna i USA 2001 krävde amerikanerna att Usama bin Ladin skulle utlämnas, vilket talibanerna vägrade. Det ledde till den amerikansk-brittiska invasionen och till stor del till slutet för den dåvarande talibanregimen.
Tiden efter 2001 har inneburit mycket oroligheter i landet med konstant närvaro av amerikansk militär. Men tiden har också inneburit mer frihet och ett bättre samhällssystem som bland annat möjliggjort att flickor och kvinnor kunnat utbilda sig där den afghanska regeringen haft kontroll.
Efter att USA nu i sommar avvecklat sin militära närvaro, har talibanerna återerövrat landet. Och fortare än vad omvärlden väntat sig, överlämnade den afghanska regeringen styret i Kabul till den islamistiska rörelsen.
Nu är det oklart vad som ska hända, menar Jawad Mirzad.
– Talibanerna säger att de inte ska göra som de gjorde under deras förra styre. Men det kan man inte lita på. De är samma folk. Deras mål är att alla ska leva under deras fulla kontroll och acceptera vad de vill göra och inte vill göra, baserat på lagar och regler som de föreställer sig är sharialagar, säger han och fortsätter:
– Dessutom hade kvinnor inga rättigheter under deras förra regering, och de andra minoriteterna fanns inte representerade bland regeringens höga positioner.
Han befarar att förändringarna kan få stora konsekvenser för hälsa och sjukvård.
– Jag är orolig för att högutbildade människor kommer att lämna landet nu. Det riskerar självklart att påverka hälsosituationen och den sociala situationen.
Jawad Mirzad berättar hur han i samtal med kollegor i Afghanistan hört att många försöker resa därifrån. Han har till exempel varit i kontakt med en person i Afghanistans tidigare motsvarighet till Socialdepartementet, som berättade att talibanernas nya hälsominister snart skulle tillträda.
– Jag frågade om det var en utbildad läkare eller en expert. Men nej, det var en mulla enligt honom.
Jawad Mirzad påpekar också att redan för ett halvår sedan, när talibanerna attackerade andra provinser i landet, kunde den dåvarande staten inte betala riktig lön till mycket sjukvårdspersonal, till exempel i primärvården.
– Det var en riktig dålig situation som ledde till sämre vårdkvalitet och låg tillgänglighet till vården för fattiga människor.
Jawad Mirzad tror att läkare och sjuksköterskor finns bland dem som kommer att lämna landet. Och det skulle ta tid att utbilda nya, i den mån det kommer att göras under den nya regimen.
– Människor är mycket fattiga och kan inte gå till privata sjukhus. Med primärvården och statliga sjukhus har det varit lite bättre de senaste 20 åren. Men nu kan allt nollställas.
Kommer landet alltså bli mer beroende av hjälpinsatser?
– Ja, självklart. Absolut.
Jawad Mirzad berättar om hur han bland annat arbetade på ett sjukhus i norra Afghanistan. Där har hjälporganisationer som Läkare utan gränser spelat mycket stor roll för exempelvis försändelser av materiel och läkemedel, vid sidan av personella resurser.
– De behöver kanske satsa mer nu, säger han.
Ett ljus i en annars mycket dyster bild av framtiden, är att Läkare utan gränser åtminstone så här långt tror sig kunna fortsätta bedriva sjukvård ungefär som vanligt. Och en skillnad nu gentemot tidigare är att striderna har upphört.
– Just nu är det ju bra att det inte är krig. Men om människor inte har stöd, ingen lön, inga pengar, blir det väldigt svårt för dem om de blir sjuka, säger Jawad Mirzad.
– Jag hoppas att sjukvården kan komma igång igen och att personalen kan få lön.
Han berättar att sjukvården förbättrades mycket under åren efter invasionen 2001, bland annat med ett nytt primärvårdssystem. Han refererar också till studier som visat på att mortaliteten bland barn och kvinnor som födde, förbättrats ordentligt de senaste 20 åren.
– Men nu riskerar det att gå tillbaka och mortaliteten och andra indikatorer bli sämre. Man blir ledsen.
Samma dag som Läkartidningen intervjuar Jawad Mirzad, skulle han egentligen ha varit på Afghanistans ambassad i Stockholm för att förnya sitt pass. Han hoppades på att i framtiden resa till Afghanistan för att exempelvis föreläsa och visa operationsmetoder han använt i Sverige.
– Men nu blir det inte så. Vi får se i framtiden.
Läs även:
Läkare utan gränser: Allt tyder på att vi kan fortsätta i Afghanistan
(uppdaterad 2021-08-24)
