Anledningen till att Internationella läkarföreningen i Sverige (ILF), som är en intresseförening under Läkarförbundet, bildades våren 2019 var framför allt missnöje med legitimationsprocessen för läkare utbildade utanför EU.

Mohammad Qutait valdes till föreningens förste ordförande 2019. Därefter har han hunnit avgå under en period, men blev nyligen vald till ordförande på nytt.

Drygt två år har gått sedan starten. Hur har det gått?

– De flesta av oss är nya i föreningslivet i Sverige och ovana vid det fackliga arbetet, så det har varit en inlärningskurva, säger Mohammad Qutait.

Men en hel del har också skett. Sedan hösten 2020 sitter föreningen med i den nationella referensgruppen till det medicinska kunskapsprovet (NKP). Läkarförbundet har två platser i gruppen, varav en har gått till ILF. Den övriga referensgruppen består bland annat av representanter från samtliga medicinska fakulteter och Socialstyrelsen.

– Det är väldigt viktigt. Nu har vi både en röst och ett öra, kan vara med i diskussionen och förstå tankesättet bakom provet bättre, säger Mohammad Qutait.

Enligt honom har det även varit avgörande för att de som skriver provet numer får fler chanser på sig – fem försök i stället för de tidigare tre.

– Vi har kämpat för det länge. Först möttes vi av lite motstånd, men att vi fick igenom det tror jag till stor del beror på våra diskussioner i gruppen och med Socialstyrelsen direkt, säger Mohammad Qutait.

En annan fråga ILF fört fram i referensgruppen är att man anser att provet innehåller prekliniska frågor som saknar klinisk relevans, frågor på specialistnivå och frågor som är skrivna på alltför tillkrånglat språk. Föreningen har också efterlyst bättre stöd för dem som ska förbereda sig för kunskapsprovet.

Men även om kunskapsprovet är en viktigt fråga, strävar ILF efter att få till förbättringar av legitimationsprocessen för utlandsutbildade läkare i sin helhet. Enligt Mohammad Qutait är ett av de största problemen svårigheterna att få askultationsplatser, praktikplatser och läkarassistenttjänster. Han tror att det skulle korta tiden till legitimation, leda till att fler klarar det medicinska kunskapsprovet och kan skapa viktiga nätverk som på sikt kan leda till jobb och forskningsmöjligheter.

– Läkare är ett praktiskt yrke. Man måste vara exponerad till hur det fungerar i svensk sjukvård även innan man har gjort kunskapsprovet. Det är svårt att förstå riktlinjer och sjukvårdskultur bara utifrån böcker utan någon patientkontakt, säger Mohammad Qutait och påpekar att det inte är ovanligt att utlandsutbildade läkare får vänta två tre år på en AT-tjänst.

Som systemet ser ut i dag, förstår han att arbetsgivare prioriterar svenskutbildade läkare.

– Det är rimligt att man vill ha någon som förstår systemet och som man vet kommer passa in smidigare på arbetsplatsen än någon man är mer osäker på. På grund av brist på praktik och handledning introduceras internationella läkare inte på ett patientsäkert sätt och väljs därför bort när de söker arbete.

ILF för diskussioner med Socialstyrelsen om hur man kan förbättra vägen in i svensk sjukvård för utlandsutbildade läkare som ännu inte fått en svensk legitimation. Responsen från Socialstyrelsen för att göra förändringar har varit positiv, enligt Mohammad Qutait.

– Det måste finnas verktyg och resurser för att arbetsgivaren ska se det som en potentiell tillgång i framtiden. Många kan bli färdiga svenska specialister inom tre fyra år med rätt stöd, eftersom de redan är specialister från hemlandet och har med sig mycket erfarenhet.

En annan central fråga för föreningen är att bygga upp en kollegial samvaro, där utlandsutbildade som nyligen kommit till Sverige kan knyta kontakter med läkare som redan är etablerade inom svensk sjukvård. På grund av covid-19 har många sociala aktiviteter dock fått sättas på paus.

– Det finns ett stort behov av att lära oss av varandras erfarenheter och träffa svenskutbildade läkare, och även annan vårdpersonal, säger Mohammad Qutait som själv är född i Sverige men har sina rötter i Libyen.

Han flyttade utomlands som barn och utbildade sig till läkare i Libyen. Sedan han kom tillbaka till Sverige för sju år sedan har han gått en kompletteringsutbildning vid Karolinska institutet och bland annat arbetat som underläkare på akutmottagningen för vuxenpsykiatri vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Nu är han ST-läkare i akutsjukvård på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

– Det är en härlig klinik med jättetrevliga kollegor. Det är en väldigt blandad patientgrupp och man lär sig alltid nytt. Jag tycker också det är roligt att kunna använda mina språkkunskaper på jobbet, säger Mohammad Qutait som ser ett fortsatt stort behov av ILF framöver.

– Jag tror det finns ett ännu större behov nu när det blir mer tydligt vad vi ska arbeta med och vi visat att vi kan påverka. Vi har redan tusen medlemmar på sociala medier. Det är ungefär en tredjedel av läkarna som är utbildade utanför EU och kommit till Sverige under den senaste tiden.