Jana de Boniface, docent och överläkare på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Foto: Peter Knutson

– Jag är förvånad över att bröstbevarande kirurgi var bättre, trots att vi justerat för en rad faktorer som samsjuklighet och socioekonomisk status, säger Jana de Boniface, docent och överläkare på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Efter att ha utgått helt förra året är det alltså dags för Kirurgveckan att dra i gång. Till stor del digital, även om det också finns möjlighet att vara med på plats i Göteborg. I fredags hade 2 300 deltagare registrerat sig, vilket är rekord under alla år som mötet har arrangerats.

I en stor registerstudie som presenteras under måndagen har forskare tittat närmare på hur det går för kvinnor med bröstcancer som genomgått antingen mastektomi eller bröstbevarande kirurgi följt av strålning.

Studien – som har publicerats i Jama Surgery – omfattar närmare 50 000 kvinnor som följts i drygt sex år i median efter att ha diagnostiserats med bröstcancer under 2008 till 2017.

Bakgrunden är att tidigare registerstudier har pekat mot bättre överlevnad efter bröstbevarande kirurgi och strålning än efter en operation där hela bröstet tas bort. Det har dock funnits misstankar om att skillnaden beror på att kvinnor som genomgår mastektomi har värre tumörer, mer samsjuklighet och sämre socioekonomisk status.

I den nu aktuella studien såg dock Jana de Boniface och hennes medarbetare att kvinnor som genomgått mastektomi utan strålbehandling fortfarande hade 1,8 gånger högre risk att dö oavsett orsak under uppföljningstiden, jämfört med dem som fått bröstbevarande kirurgi och strålning – trots justering för faktorer som tumörstorlek, spridning till lymfkörtlar, samsjuklighet och socioekonomisk status.

Gruppen som genomgått mastektomi hade också 1,7 gånger högre risk att dö i bröstcancer under den tiden.

När forskarna tittade på kvinnor som fått strålbehandling efter sin mastektomi såg de att överlevnaden fortfarande var sämre än hos dem som genomgått bröstbevarande kirurgi och strålning.

– Så strålbehandlingen i sig kan inte förklara skillnaden, säger Jana de Boniface.

Totalt dog 6 573 kvinnor oavsett orsak under uppföljningstiden och 2 313 kvinnor i bröstcancer.

Jana de Boniface har ingen bra förklaring till resultaten. Att man skulle leva längre bara för att man får behålla bröstet tror hon inte.

– BMI och rökning är två faktorer som vi inte kunnat kontrollera för. Men de hänger väldigt starkt ihop med socioekonomisk status och samsjuklighet så det är ganska osannolikt att det skulle ha gjort en stor skillnad om vi hade kunnat justera för de faktorerna, säger hon och fortsätter:

– Det måste vara någonting som vi inte greppar med de data som finns. Men jag tror att det är så här långt man kommer med en retrospektiv studie. Eftersom den är extremt stor har den en bra chans att även hitta små effekter.

Trenden går mot allt mer bröstbevarande kirurgi och Jana de Boniface tycker att resultaten bekräftar att det är rätt väg att gå. Hon betonar samtidigt att det finns patienter som behöver mastektomi.

– Men om bröstbevarande kirurgi är tekniskt möjligt och det inte finns någon särskild anledning att ta bort bröstet – som ärftlighet – så talar våra data för att man faktiskt ska rekommendera att bevara det, säger Jana de Boniface.