I en debattartikel i Läkartidningen som publicerades i juni i år berättade en grupp forskare som studerar arbetsmiljö och hälsa bland läkare i Sverige om en oväntad upptäckt. När de skickade ut en enkät till ett slumpmässigt urval om 7 200 läkare som var registrerade i Statistiska centralbyråns (SCB) yrkesregister år 2018, fick de till sin förvåning svar från ett antal undersköterskor och sjuksköterskor.

Efter dialog med SCB upptäcktes det enligt forskarna att det år 2018 fanns minst 1 300 personer som var klassificerade som läkare i yrkesregistret trots att de inte genomgått en läkarutbildning. Orsaken var att flera privata aktörer lagt in sjuksköterskor som specialistläkare i allmänmedicin i sina lönesystem, varpå löneunderlagen skickats till Svenskt Näringsliv som gett yrkeskategorierna yrkeskoder och skickat underlaget vidare till SCB.

»Orsaken till felregistreringarna i Yrkesregistret behöver snarast utredas och korrigeras«, skrev forskarna i artikeln i Läkartidningen. De varnar för att felaktigheterna kan skapa problem såväl för forskning och officiell statistik som bygger på SCB:s yrkesregister.

Läkarförbundet delar oron. Nu väljer ordföranden Sofia Rydgren Stale att uppmärksamma regeringen på problemet genom ett brev adresserat till civilminister Lena Micko (S) och socialminister Lena Hallengren (S).

»Det är en ansenlig siffra som i praktiken betyder att det är 1 300 färre läkare som arbetar inom svensk hälso- och sjukvård, än vad vi tidigare har trott. Som ordförande för Sveriges läkarförbund blir jag bekymrad när myndighetsstatistik visar sig vara felaktig«, skriver Sofia Rydgren Stale.

Läkarförbundet har länge påtalat brister i det statistiska underlaget över antal svenska läkare och vill att staten ska ta ett övergripande ansvar för att få fram tillförlitlig statistik över bland annat ST-läkare och specialistläkare. Statistiken behöver även omfatta sysselsättningsgrad och ålder, enligt förbundet som i brevet föreslår att Nationella vårdkompetensrådet ska få ansvar att se till att statistiken är aktuell och heltäckande.

Enligt Socialstyrelsen bygger dock inte den officiella statistiken över hälso- och sjukvårdspersonal på SCB:s yrkesregister. Data hämtas i stället från registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP) på Socialstyrelsen. Uppgifterna samkörs därefter med sysselsättningsdata från SCB. Därför påverkas inte Socialstyrelsens årliga nationella planeringsstöd, som analyserar tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal, av felaktigheterna i SCB:s yrkesregister, enligt Socialstyrelsen.