Under pandemin har krislägesavtalet använts i sjukvården för att klara bemanningen i den ökade belastningen. Men avtalet var aldrig konstruerat för utdragna kriser, vilket till exempel märktes när det gällt att reglera vila och återhämtning under pandemin. Därför behövde det göras om.

I juni skrev fackförbunden Vårdförbundet och Kommunal på ett nytt krislägesavtal med Sveriges Kommuner och regioner (SKR). Det nya avtalet innebär bland annat att vilan efter det sista passet på varje anvisning har höjts från 24 timmar till 36. Men Läkarförbundet tyckte inte möjligheten till vila och återhämtning var tillräcklig – och valde därför att inte skriva på.

Det betyder att läkare inte längre kan anvisas på avtalet efter att det löper ut vid månadsskiftet augusti/september. Men nu ska Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) mötas på nytt.

– Vi kommer att ha ett sonderande möte men det pågår inga förhandlingar om ett nytt krislägesavtal, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale, som tillägger att förbundet regelbundet träffar SKR för att diskutera frågor inom sektorn.

Både SKR och Läkarförbundet står, åtminstone utåt sett, fast i sina tidigare positioner. Läkarförbundet kräver bättre vila och återhämtning. Och SKR säger att det är det nya avtalet med Vårdförbundet och Kommunal som gäller också för Läkarförbundet.

– Vi har förhandlat fram ett avtal som vi och de fack som är part i det, är nöjda med och som vi tycker löser de problem vi sett under pandemin. Och vi vill förstås att Läkarförbundet också ska kliva in i det avtalet, säger SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg.

Kan avtalet justeras för att få med Läkarförbundet?

– Nej. Då får man ansluta till det avtal som vi förhandlat fram.

Därmed är det oklart vilket förhandlingsutrymme som eventuellt skulle finnas.

– Det är lite att föregå hur det kommer att utveckla sig. Vi kommer att ha det sonderande mötet innan vi ser vad nästa steg blir, säger Sofia Rydgren Stale.

– Vi gjorde bedömningen i våras att det avtalet som låg på bordet inte var tillräckligt bra när det gäller vila och återhämtning, och det är fortsatt vår bedömning.

Under pandemin, när det gamla avtalet gällde, valde de flesta arbetsplatser att inte använda det utan där löstes frågan i lokala överenskommelser mellan arbetsgivare och läkarföreningarna.

Hur intressant är det egentligen för Läkarförbundet att ha ett krislägesavtal?

– Ambitionen har ändå varit att sluta ett krislägesavtal som tillgodoser de behov som finns. Och när vi i våras inte nådde fram till ett tillräckligt bra avtal, valde vi att avstå. Det mest centrala är att man på ett bra sätt omhändertar vila och återhämtning. Det var våra medlemmar väldigt tydliga med. Och har man inte ett centralt avtal, faller man tillbaka på kollektivavtal, arbetstidslagstiftning och eventuellt lokala avtal.

SKR får samma fråga: hur viktigt är det för dem att få till ett avtal med Läkarförbundet?

– Det är ju en jätteviktig grupp att få med. Vi vill ju ha ett avtal med samtliga fackliga organisationer i sektorn, säger Jeanette Hedberg.

Parterna ska träffas den här veckan eftersom det gamla avtalet håller på att löpa ut. På frågan om det är möjligt att snabbt få till en överenskommelse så att man inte får en avtalslös period, säger Jeanette Hedberg att det »inte går att svara på i nuläget«.

Men Sofia Rydgren Stale är tveksam till att man kan få till ett nytt avtal så fort:

– Utifrån tidsaspekten så är det inte troligt. Och just nu är krislägesavtalet ändå inte aktiverat någonstans i landet.

Det gamla krislägesavtalet har inneburit att ordinarie arbetstid satts till 48 timmar per vecka i max fyra veckor, mot att arbetsgivaren betalar 220 procent av lönen och att ersättningen höjs vid särskild nödfallsövertid. Totalt har avtalet använts för vårdpersonal i tio regioner under pandemin. I tre av dessa har läkare anvisats enligt avtalet: Jönköpings län, Uppsala och Stockholm. Totalt har cirka 230 läkare berörts.

 

Läs även:

Läkarförbundet säger upp krislägesavtalet

SKR: Läkarförbundets krav fäller syftet med krislägesavtal

Vårdförbundet och Kommunal skriver på nytt krislägesavtal

Nya avtalet ökar vilan efter sista passet

I det nya krislägesavtalet som bland andra Vårdförbundet och Kommunal, men inte Läkarförbundet, har skrivit på ska arbetsbelastningen fördelas jämnt mellan personal med rätt kompetens. På så sätt ska ingen individ belastas för hårt.

Därtill har nya siffror mejslats ut i avtalet:

  • Vilan efter det sista passet på varje anvisning har höjts från 24 timmar till 36. Undantag kan dock göras om bemanning inte på något annat sätt kan säkras, men vilan ska då läggas ut senast inom tre dagar.
  • Krisersättning (utöver månadslön) höjs från 120 procent till 130 procent.
  • Särskild nödfallsövertid höjs från 150 procent till 180.
  • Anvisningstiden på krislägesavtalet är högst fyra veckor som kan förlängas med fyra veckor till sammanlagt åtta. Undantag kan göras om arbetsgivaren uttömt alla möjligheter till att säkra bemanningen; då ytterligare två veckor åt gången kan anvisas.
  • Efter sammanlagt åtta veckors anvisning, ska medarbetaren ha tolv veckors »karenstid« från avtalet.

Avtalet finns på SKR:s webbplats.