I slutet på mars i år lämnade regeringens utredare Åsa Kullgren det andra delbetänkandet i utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap.

I betänkandet föreslås bland annat lagerhållning av sjukvårdsprodukter i flera nivåer och att Socialstyrelsen ska få ökade befogenheter besluta om prioriteringar och omfördelning av sjukvårdsprodukter inom landet.

Nu har remisstiden gått ut och flera remissinstanser är positiva till förslagen. Läkarförbundet ger bland annat tummen upp till förslaget att införa en ny lag för lagerhållningsskyldighet, att beredskapsapotek inrättas samt att Socialstyrelsen ska ha det statliga ansvaret för försörjningsberedskapen inom hälso- och sjukvården.

Förbundet är också positivt till förslaget att det i hälso- och sjukvårdslagen införs en ny bestämmelse om att hälso- och sjukvården vid olika typer av kriser ska ha kapacitet att utföra vård som inte kan anstå.

Samtidigt pekar förbundet på att vård som inte kan anstå är svårdefinierat och att det behövs en samstämmighet kring begreppet.

Här får Läkarförbundet medhåll av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). I Ivo:s remissvar skriver myndigheten att utredningen inte redogör för tillämpningen av begreppet vård som inte kan anstå och att det finns risker med gränsdragningsproblem. Därför anser Ivo att bestämmelsen behöver kompletteras med föreskrifter som förtydligar innebörden.

Ivo anser också att det finns otydligheter i betänkandet när det gäller användningen av begreppet sjukvårdsprodukter och att detta kan behöva förtydligas.

I och med förslaget till lag om lagerhållningsskyldighet för sjukvårdsprodukter får Ivo utökad tillsyn. Myndigheten skriver att det är angeläget med så precisa bestämmelser som möjligt för att kunna göra tillsyn och för att ha möjligheten till eventuella förelägganden eller förbud för att motverka överträdelser.

Även Statens medicinsk-etiska råd (Smer) tillstyrker förslaget om en ny bestämmelse i lagen om att hälso- och sjukvården vid fredstida kriser och i krig ska ha kapacitet att utföra vård som inte kan anstå.

Samtidigt menar Smer att en förstärkt krisberedskap inte endast består av till exempel lagerhållning av läkemedel och sjukvårdsmateriel. Smer anser att det också är nödvändigt att ta fram ett nationellt etiskt ramverk för beslutsfattande vid pandemier och andra kriser.

Sveriges Kommuner och regioner (SKR) välkomnar flera delar av utredningens förslag. Däremot anser SKR att det är orimligt att i lagtext ha en skrivning om att hälso- och sjukvården i krig ska ha kapacitet att utföra vård som inte kan anstå. Det här ställer enligt SKR oerhört höga krav höga krav på regioner och kommuner.

SKR är också kritiskt till förslaget att Socialstyrelsen även i fredstid ska få möjlighet att besluta om omfördelning av resurser mellan regioner och kommuner. Enligt SKR skulle detta innebära ett avsteg från ansvarsprincipen och påverka det kommunala självstyret på ett sätt som vore negativt för effektiviteten i beredskapsarbetet.

Läs mer:

Utredare förslår krav på beredskapslager i sjukvården

Utredare vill ha bättre lagerhållning vid kriser