Många regioner saknar funktion för visselblåsare – kan snart bli lag

I december kan det bli lag på att alla verksamheter som har fler än 50 anställda ska ha en visselblåsarfunktion för rapportering av missförhållanden. Det gäller både offentlig verksamhet och privat. Regeringen la i våras fram en proposition som skulle införliva EU:s visselblåsardirektiv från 2019.

I dagsläget har bara åtta regioner en visselblåsarfunktion på plats. Det visar en enkät som landets alla regioner har svarat på (se karta längre ned).

Bland regionerna finns de som haft funktionen i flera år, exempelvis Skåne. Det finns också regioner som nyligen startat funktionen, däribland Uppsala län som införde den i maj.

Några regioner har ännu inte infört en visselblåsarfunktion, men har fattat beslut om att göra det. Till exempel Dalarna ska ha ett system på plats i höst, medan Västmanland utreder frågan och beräknar vara igång vid årsskiftet.

I Värmland finns inte några konkreta planer och ännu inget politiskt beslut. Regionen har förvisso välkomnat lagförslaget. Men man anser också att det finns frågor kring visselblåsarfunktionens oberoende, vilka man påpekat när lagförslaget varit på remiss och som man helst vill ha ett svar på från regeringen innan man går vidare.

I betänkandet till lagförslaget står att mottagandet av visselblåsarrapporter ska vara oberoende och hanteras av självständiga personer eller enheter. Den beräknade årliga kostnaden för en sådan funktion är 29 000 kronor.

För den summan går det inte att anställa någon som oberoende arbetar med frågan, menar regionen. Och att använda pengarna till att avsätta tid för de som redan är anställda av regionen och har andra arbetsuppgifter, som jurister eller HR-chefer, kompromissar med oberoendet.

– Den ekonomiska ekvationen får vi inte riktigt ihop, säger regiondirektör Peter Bäckstrand till Läkartidningen.

– Om man verkligen vill trycka på att det ska finnas ett oberoende, som också uppfattas som ett oberoende av eventuella uppgiftslämnare, så tror jag att det behöver vara en funktion som bara har det här uppdraget – inte vara inblandad i en massa andra processer.

Region Skåne har haft en visselblåsarfunktion sedan 2016. Då upphandlade regionen en extern tjänst som fungerar som en »brevlåda« för ärendena, och som en anonymiserande kanal för kontakt mellan regionen och visselblåsaren. Från regionens sida finns en grupp som består av chefsjuristen, HR-direktören och kanslidirektören.

– Vi tar emot rapporterna och ser till innehållet, om det är något som ska föranleda en utredning eller inte, säger chefsjurist Camilla Ziegler som är gruppens ordförande.

Ser du någon risk för partiskhet om redan regionanställda, i synnerhet chefer, hanterar visselblåsarrapporterna?

– Vi ser det som en styrka och en fördel att den utredningsgrupp som tar emot visselblåsrapporterna är intern. Dessa personer bör ha positioner i organisationen så att de kan hantera inkomna visselblåsrapporter objektivt och opartiskt.

– Det har inte varit så mycket av den varan i rapporterna som kommit in under åren. Ibland har vi behövt hänvisa visselblåsaren till andra vägar för att få en utredning, säger Camilla Ziegler.

Exempel på saker som inte faller inom ramarna för visselblåsarfunktionen är till exempel synpunkter på omorganisation eller brister i ledarskap. Sådant ska rapporteras genom andra avvikelsesystem.

Under 2016–2020 har det kommit in mellan 25 och 35 ärenden per år. Hur många som lett till utredning inom visselblåsarfunktionens ramar har varierat. 2018 var det 14, medan det i fjol bara var 4. Och av 21 hittills rapporterade fall i år har 14 lett till utredning.

Trots att Region Skåne har flera års vana av visselblåsarfunktionen menar Camilla Ziegler att man ändå måste se över den utifrån en eventuell ny lagstiftning i december. Enligt lagförslaget ska visselblåsare exempelvis kunna rapportera muntligen, vilket gör det hela klurigare utifrån kravet på anonymitet.

– Men vi tror att vi har det mesta på plats. Sedan kan det vara lite annorlunda uttryckt vad som ska utredas inom ramen för visselblåsarfunktionen. Det måste vi titta närmare på om det föranleder någon förändring i hur vi hanterar vilka ärenden som ska gå vidare till utredning.

Om riksdagen röstar igenom regeringens proposition träder lagen i kraft den 17 december i år. Enligt förslaget får medelstora företag till den 17 december 2023 på sig att inrätta interna rapporteringskanaler. Övriga verksamhetsutövare föreslås få tid till den 17 juli 2022.

Region Värmland vill som sagt helst ha ett svar från regeringen om hur man ska tackla oberoendet. Men Peter Bäckstrand är inte orolig för att regionen inte ska hinna etablera ett visselblåsarsystem i tid.

– Nej, jag bedömer inte det. Och jag uppskattar att frågan kommer vara lättkommunicerad internt.

En lösning som regionen övervägt är ett samarbete med andra aktörer om en gemensam visselblåsarfunktion. Det skulle exempelvis kunna vara med andra regioner, hela den lokala sjukvårdsregionen eller enskilda värmländska kommuner.

För ni några samtal med de parterna i dag?

– Inte för närvarande. Vi har sagt att vi inväntar ett svar i utredningen så får vi en vägledning där. Men i väntan på det kan man ju starta upp i den egna organisationen.