Under pandemin har Läkarförbundet gjort särskilda enkätundersökningar för att se hur läkarnas utbildning drabbats av den extraordinära situationen som rått och råder i svensk sjukvård. En panel med läkare som befinner sig i olika stadier av karriären har besvarat enkäten i juni och september 2020 samt i augusti 2021. Svarsfrekvensen var 41 procent och 2 748 besvarade enkäten.

Resultatet visat att pandemin har lett till att den redan bristande fortbildningen för läkare fått stå tillbaka ännu mer. I augusti uppgav 40 procent av de svarande att fortbildningen drabbats negativt.

– Det är oroväckande att fortbildningen drabbats extra hårt. Redan innan pandemin såg vi att tiden för fortbildning hade minskat till rekordlåga nivåer, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundet, i ett pressmeddelande.

Hon ser resultatet som ännu ett bevis på att Sverige behöver en reglerad fortbildning för läkare. Läkarförbundets ståndpunkt är att läkare ska ha möjlighet till minst tio dagars extern fortbildning per läkare och år.

Efter fortbildningen är det ST-utbildningen som drabbats hårdast. I juni 2020 svarade drygt 15 procent att deras ST drabbats negativt. I augusti 2021 uppgav 20 procent samma sak. Anledningen är främst att obligatoriska kurser och sidotjänstgöring har ställts in.

– Vi har en brist på erfarna specialistläkare i Sverige. Därför är det bekymmersamt när nästan var femte ST-läkare uppger att deras specialiseringstjänstgöring påverkats negativt av pågående pandemi, säger Madeleine Liljegren, ordförande Sylf och utbildnings- och forskningsrådet vid Läkarförbundet.

Hon påpekar att ST-läkare måste tillåtas delta på obligatoriska kurser och genomföra planerade sidotjänstgöringar och att ST-läkare i slutet av  utbildningen bör prioriteras.

Förseningarna innebär även ett lönetapp för många yngre läkare. Av de svarande vars läkarlegitimation eller specialistkompetensbevis har försenats uppger drygt 20 respektive knappt 10 procent att de får lön i nivå med en legitimerad respektive specialistläkare vid tidpunkten då de skulle ha varit klara.

– Det är anmärkningsvärt att arbetsgivarna inte erbjuder läkare en ny lön vid tidpunkten då de skulle ha varit legitimerade läkare eller färdiga specialistläkare i de fall där förseningarna beror på externa faktorer som till exempel inställda obligatoriska kurser eller inställda sidotjänstgöringar, säger Sofia Rydgren Stale i pressmeddelandet.

En region som valt att höja lönerna är Region Östergötland. Där kan ST-läkare få specialistlön från det datum då de egentligen skulle vara färdiga specialister. Kravet är dock att förseningen är en direkt konsekvens av covid-19. Ett antal kriterier måste vara uppfyllda och varje fall prövas individuellt.

Sedan 15 år gör Läkarförbundet fortbildningsenkäter för att följa specialistläkarnas utbildning och utveckling. Trenden är att tiden för extern fortbildning krymper. Som mest låg genomsnittet i landet på 9,1 dagar år 2005. Den senaste siffran gäller 2019 och är också den lägsta: 5,3 dagar. Den senaste fortbildningsenkäten gjordes våren 2021. Den visade att åtta av tio läkare uppger att fortbildningen minskat drastiskt under pandemin.