Det var i mitten av augusti i fjol som Madeleine Durbeej-Hjalt, professor i muskelbiologi vid Lunds universitet, tillträdde som huvudsekreterare för medicin och hälsa. Så här långt har det varit både roligt och stimulerande – men också hektiskt.
Vetenskapsrådet har fått många nya uppdrag under det senaste året – både inom och utanför forskningspropositionen – och har därmed styrt upp många nya utlysningar av forskningsmedel.
– Det har varit full fart, säger Madeleine Durbeej-Hjalt, när Läkartidningen når henne för en intervju.
Det handlar inte minst om uppdrag som har med covid-19 att göra. Vetenskapsrådet har bland annat haft i uppdrag att finansiera uppföljningsstudier av vaccin mot covid-19 – en satsning på 100 miljoner kronor. Just nu pågår också en utlysning som gäller forskning om postcovid.
– Ett annat stort uppdrag – som vi fick i forsknings- och innovationspropositionen – är förstås att vi ska inrätta ett stort nationellt forskningsprogram om virus och pandemier. Det blir otroligt spännande att få ihop.
Andra satsningar i forskningspropositionen – där Vetenskapsrådet nu har öppnat utlysningar – handlar om att bygga upp forskningskompetens i primärvården och om att stödja forskning om psykiatri, med inriktning på tvångsvård och rättspsykiatri. I vårens stora utlysning ingick också en satsning på precisionsmedicin.
– Eftersom vi ska betala ut väldigt mycket forskningsmedel under 2021 har vi varit tvungna att arbeta mycket snabbare än vad vi är vana vid när det gäller utlysning och beredning. Det har varit en stor utmaning att få ihop de här utlysningarna på ett bra sätt, säger Madeleine Durbeej-Hjalt och fortsätter:
– Samtidigt är jag väldigt glad över de här extrauppdragen. Det har gjort arbetet väldigt stimulerande.
Vetenskapsrådets strategi är att finansiera forskarinitierad forskning och pandemin har verkligen satt fingret på hur viktig sådan nyfikenhetsdriven forskning är, anser Madeleine Durbeej-Hjalt. Hon tar den snabba utvecklingen av vacciner mot covid-19 som exempel.
– Det beror ju på att det har pågått fantastisk grundforskning runt om i världen under lång tid. Det hade inte varit möjligt annars.
Framöver är det viktigt att hålla fast vid att fri och bred grundforskning är avgörande för framtiden, enligt Madeleine Durbeej-Hjalt.
– Man behöver bygga en solid grund att stå på, för vi vet inte vad som händer härnäst och vilken kunskap som behövs för att lösa framtida samhällsutmaningar. Vi vet inte vilket virus som orsakar en pandemi nästa gång och därför måste man stärka fri grundforskning inom virologi till exempel. Där blir det nationella forskningsprogrammet för virus och pandemier viktigt.
Det är även angeläget att stärka den kliniska forskningen och satsa på forskningsstödjande infrastruktur, anser hon.
Madeleine Durbeej-Hjalt har lång erfarenhet som forskningsledare och har tidigare varit prefekt vid institutionen för experimentell medicinsk vetenskap vid Lunds universitet. Även om hon nu har fått en nyckelposition på Vetenskapsrådet har hon inte släppt sin egen forskning, som kretsar kring olika former av muskeldystrofi. Hon är fortfarande professor på 25 procent och har kvar sin forskargrupp.
Även om forskargruppen har varit styvmoderligt behandlad och fått ratta mycket själv under det här året tror hon att det snart blir lättare för henne att få tid för egen forskning.
– Vi jobbar som i ett årshjul med utlysningar och beredningsgruppsarbete. Efter ett år har man lärt sig alla moment ganska bra. Då tror jag att det blir lättare, säger Madeleine Durbeej-Hjalt.
