I en ny rapport tittar Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin närmare på den totala sjukdomsbördan – det vill säga effekt och utveckling över tid – av psykiska sjukdomar, beroendetillstånd och självskador i Stockholms län.

Rapporten bygger på data från den omfattande sjukdomsbördestudien Global Burden of Disease (GBD), med en sammanvägning av antal sjuka och begränsningar i livskvalitet och förlorade levnadsår på grund av för tidig död.

Och slutsatsen är alltså att psykiska sjukdomar, beroendetillstånd och självskador tillsammans bidrar till en betydande del av sjukdomsbördan i länet. För kvinnor kommer till exempel psykiska sjukdomar på andra plats efter cancersjukdomar. För män kommer de på tredje plats, efter cancersjukdomar och hjärt-kärlsjukdom.

Enligt GBD står psykiska sjukdomar för närmare 10 procent av den totala sjukdomsbördan hos kvinnor och för nästan 8 procent hos män. Beroendetillstånd står för 5 procent av bördan hos män och för 2 procent av kvinnor, medan våld och självskador står för drygt 3 procent hos män och mer närmare 2 procent hos kvinnor.

Samtidigt visar jämförelser mellan beräkningarna från GBD och andelen som vårdats för depression och ångest under den aktuella perioden på skillnader i trender.

Medan andelen som vårdats i länet har ökat har sjukdomsbördan enligt GBD varit i stort sett oförändrad sedan 1990. Antal fall av depression är enligt GBD:s metoder högre än antal vårdade över tid. Däremot är antal fall av ångest lägre än antal vårdade under senare år, framför allt hos kvinnor.

Enligt Emilie Agardh, som är en av rapportförfattarna, förklaras skillnaderna troligen av underskattningar.

– Högre antal fall av depression enligt GBD kan tyda på att vårddata underskattar förekomsten som en följd av att personer med depression inte har sökt vård eller att de har fått andra diagnoser, säger hon i ett uttalande på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins webbplats och fortsätter:

– Om vi ser till ångest bland kvinnor är det också möjligt att GBD har underskattat sjukdomsbördan. Bland annat eftersom det finns få högkvalitativa studier och att ångest ökat kraftigt i vården under senare år.

Rapportförfattarna räknar med att uppdateringen av den populationsbaserade PART-studien, som bland annat rör ångest i Stockholms län, ska ge viktiga pusselbitar för att ta reda på om vårdbesöken och vårdbehoven faktiskt går i otakt.