Under onsdagen presenterade Tobias Krantz sitt slutbetänkande i utredningen om forskningens infrastruktur, det vill säga stora centrum, laboratorier, databaser, bibliotek, biobanker med mera.
Uppdraget har varit att ge förslag på hur organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastrukturkan ska stärkas. Och ett av huvudförslagen är alltså att inrätta en ny myndighet som ska finansiera särskilt betydelsefull forskningsinfrastruktur – där det till exempel handlar om stora kostnader, särskild kompetens som behövs eller om särskilda politiska behov.
– Min bedömning är att i dag finns det ingen existerande myndighet som på lång sikt är lämplig att ha det uppdraget att hantera frågor som är av särskilt nationellt intresse, sa Tobias Krantz under en pressträff.
Enligt Tobias Krantz skulle en ny myndighet leda till mer renodlade roller och ansvar i det forskningspolitiska landskapet. Han tror att det skulle vara till nytta både för effektivitet och forskningspolitiken i allmänhet, men särskilt för forskningsinfrastrukturen.
Han tänker sig att den nya myndigheten även skulle kunna få ansvar för viktig digital forskningsinfrastruktur – ett område där han tycker att det saknas en tydlig vision och strategi i dag.
– Min slutsats är att vi behöver samla de här digitala forskningsinfrastrukturerna i en gemensam organisation. I dag är detta utspritt på väldigt många olika håll. Vi skulle vinna väldigt mycket på att kraftsamla de här resurserna till samma ställe.
Enligt Tobias Krantz är just frågan om digitala forskningsinfrastrukturerna en av de mest trängande att ta tag i framöver.
Tanken är också att den nya myndigheten ska stötta och hjälpa regeringen att få överblick över området.
Ett annat förslag i utredningen är att stärka kravet på att de investeringar som görs i forskningsinfrastrukturer ska komma till samhällelig nytta. Här vill Tobias Krantz bland annat bredda sammansättningen av Vetenskapsrådets särskilda råd för forskningens infrastrukturer till att omfatta minst en ledamot från vårdsektorn och minst en från det privata näringslivet.
Han vill bland annat också att den politiska styrningen ska utvecklas och att universitet och högskolor ska få rätt att ta ut avgifter för användandet av nationella forskningsinfrastrukturer.
Ytterligare en slutsats är att Scilifelab ska fortsätta bedrivas i myndighetsform.
Ta del av Betänkandet Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur, SOU 2021:65.
