Arbetet med den nationella högspecialiserade vården rullar på. Nu har Socialstyrelsen fattat beslut om ytterligare fyra vårdområden som ska bli nationell högspecialiserad vård, och om antal enheter där vården ska bedrivas.

I höst blir det fritt fram för landets regioner att söka tillstånd om att få ta hand om de aktuella patientgrupperna.

Vård för barn med misstänkt eller fastställd svår eller oklar kronisk lungsjukdom – däribland primär ciliär dyskinesi och kroniska andningsregleringsstörningar – koncentreras till fyra enheter. Vid två av enheterna ska även barn med till exempel interstitiell lungsjukdom tas om hand.

Socialstyrelsen har även slagit fast att bedömning inför eventuell autolog stamcellstransplantation hos vissa patienter med systemisk skleros ska göras på två enheter i landet. Metoden innebär att patientens egna stamceller tas ut och renas, för att sedan återföras.

Sakkunniggruppen förordar visserligen tre enheter i landet för att minska sårbarheten. Men efter invändningar från bland andra Svensk reumatologisk förening om att patienterna bara räcker till två enheter är det också vad myndigheten slutligen har landat i. Enligt beslutet handlar det om ett 40-tal bedömningar och 10-20 transplantationer per år.

Socialstyrelsen har också bestämt att:

  • Diagnostik och behandling vid komplicerad retinopati hos prematurt födda barn (ROP) ska koncentreras till tre enheter. En av de enheterna ska få utföra glaskroppskirurgi vid näthinneavlossning.
  • Vård för vuxna med hypertrofisk obstruktiv kardiomyopati, en sjuklig förtjockning av hjärtmuskeln, ska koncentreras till två enheter.

Ta del av besluten.