Ravi Chadalavada, doktorand vid Örebro universitet. Foto: Jesper Eriksson/Örebro universitet

Läkare är skyldiga att rapportera till Transportstyrelsen om de bedömer att en patient inte bör ha körkort. Det kan handla om ålder, utveckling av sjukdom eller kognitiv nedsättning. Enligt dagens regler ska förare ha en central synskärpa på minst 0,5, det samma gäller inom hela EU. Många överskattar sin egen körförmåga. Det finns forskning som visar att upptill 80 procent bedömer att de är bättre än genomsnittet.

Nu har ett nytt forskningsprojekt startats i Örebro som kallas Dash, Driving Assessment in Health Care. Satsningen är ett samarbete mellan Örebro universitet, geriatriska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro, Trafikverket, Statens väg- och trafikforskningsinstitut samt två trafikskolor i Örebro och Umeå. Projektet ska pågå i sju månader och avslutas i mars nästa år. Målsättningen är att erbjuda underlag till läkare för bedömning av körhälsa hos patienter som utvecklat sjukdom eller kommit upp i ålder.

Patienterna har i sin bilkörning på sig glasögon som kopplas till en dator via en mobiltelefon. Från glasögonen skickas signaler till datorn via kameror som följer ögonrörelser och förhållanden i trafiken. Glasögonen genererar semantisk information via AI-teknik om vad bilföraren tittar på och vad bilföraren kan se, såsom trafikskyltar eller ljus, andra fordon, cyklar och fotgängare. Det kombineras med information om vad bilföraren gör med fordonet och hur körbeteendet fungerar i relation till gällande trafikregler.

– Med hjälp av den här tekniken kan vi mäta reaktionsförmåga, huvudrörelser, hur väl personen noterar företeelser inom trafiken och i vilken utsträckning den följer trafikregler, säger Ravi Chadalavada.

Studien fungerade från början som en hjälp till elever som vill ville ta körkort genom att mäta körförmåga. I takt med att tekniken förfinats och utvecklats inom projektet så är siktet nu inställt på att hjälpa sjukvården med underlag för att göra medicinska bedömningar. Ravi Chadalavada menar att tekniken kan utgöra underlag för bedömning av körhälsan hos exempelvis demenssjuka eller strokepatienter.

Vilken utrustning skulle krävas inom hälso- och sjukvården?

– Vad som behövs är ett så kallat QT-PIE-system som inkluderar glasögon med ögonspårning och en mjukvara med analyssystem. Det borde vara ganska enkelt att använda tekniken med hjälp av en kort introduktionsutbildning.

När kan den här tekniken användas kliniskt?

– Det är svårt att säga, men jag skulle gissa på att det skulle kunna vara genomförbart inom 2–3 år.