Följsamheten till förebyggande behandling mot kärlsjukdom är låg, trots att stroke och hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och resten av världen. Studier visar att hjärt- och kärlsjukdom kan påverkas av livsstilsfaktorer med upp till 95 procent. Åderförkalkning är den huvudsakliga orsaken bakom hjärtinfarkt och stroke och många lider av det utan att veta om det.

I dag använder sjukvården metoden SCORE för att göra uppskattningar om risken att dö i hjärtkärlsjukdom inom tio år, baserat på riskfaktorer.

Nu har ett avhandlingsarbete undersökt i vilken utsträckning bilder på förkalkade kärl motiverar personer med begynnande kärlproblematik att ändra sina livsstilsvanor. Deltagarna i studien hade låg till måttlig risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom och rekryterades från primärvården i Västerbotten.

– Det är svårt att ta till sig budskap om risk. Att ge beskedet direkt till patienten kan utgöra en brygga till att förstå och bättre ta till sig av budskap. Ökad kunskap och förståelse för hur riskfaktorer hänger ihop med sjukdom tycks motivera till förändring, säger Anna Bengtsson specialist i allmänmedicin och doktorand på Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.

Deltagarna deltog det år de fyllde 40, 50 respektive 60 år. 40-åringarna hade minst en nära släkting – syskon eller förälder – som drabbats av sjukdomen innan 60 års ålder, 50-åringarna hade minst en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom och 60-åringarna rekryterades i egenskap av sin ålder. Totalt ingick 3 532 personer i undersökningen.

Samtliga deltagare fick genomgå en ultraljudsundersökning av kärlen på halsen för att se om de hade tidiga tecken på åderförkalkning. För att se om vetskapen om åderförkalkning påverkade deltagarna till att ändra sin livsstil och genomgå förebyggande behandling så kontaktades hälften av dem efteråt där de fick ett besked från undersökningen. Den andra hälften fick inte något besked. Patienter med svår åderförkalkning fick omgående behandling och exkluderades från studien.

De som kontaktades fick bilder av kärlen hemskickade, tillsammans med information om åderförkalkning och hur den kan förebyggas med hjälp av livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling. Samma information skickades till deras läkare. Efter tre år undersöktes samtliga deltagare igen med ultraljud på halsen, varpå samtliga fick besked från undersökningen.

Resultatet visade att 51 procent av männen och 39 procent av kvinnorna hade åderförkalkning på halsen. De deltagare som fått bilder på åderförkalkningen och information från hälsoundersökningen hade ett lägre SCORE-värde efter både ett och tre års uppföljning, i jämförelse med kontrollgruppen. Man kunde se en signifikant skillnad mellan grupperna gällande midjemått och nivåer av totalt kolesterol, där deltagarna som fått beskedet hade lägre värden.

Läkarna skrev i högre grad ut kolesterolsänkande läkemedel till gruppen som fått hälsobesked, jämfört med de som inte fått besked. Bilderna på åderförkalkning påverkade både patienten och läkaren i deras uppfattning om individens risk att utveckla hjärtkärlsjukdom. Läkarna upplevde också att följsamheten för förebyggande behandling var högre i gruppen som fått besked.

Anna Bengtsson vill betona att hon var noga med hur budskapet kommunicerades till patienterna.

– Vi ville inte skrämmas när vi gav beskedet, vi var noga med att betona att patienterna hade tidiga tecken på sjukdom och att de hade god möjlighet att påverka det fortsatta förloppet genom ändrad livsstil och läkemedelsbehandling.

Hon vill vänta med att dra några långtgående slutsatser av undersökningen tills hon ser hur råden påverkat patientgruppen på längre sikt.

– Om sju år, då det gått tio år sedan undersökningarna inleddes, så kommer vi att göra uppföljningar för att se vilka långtgående konsekvenser de här har fått för deltagarna. Vi vill jämföra studiedeltagarna med en kontrollgrupp som inte har varit med i studien för att se hur det påverkar eventuell hjärt- och kärlsjukdom och dödlighet, säger hon.

Anna Bengtsson anser att kunskapen kring riskfaktorer och hur de påverkar åderförkalkning är låg. Hon arbetar själv som distriktsläkare och menar att det är svårt att på förhand veta vilka som tar åt sig av råden.

– På hälsocentralen diskuterar vi livsstilsfrågor dagligen. Man vet att högutbildade lättare tar till sig av preventiva budskap men i min studie går det inte att göra sådana förutsägelser, jag kan inte koppla följsamhet vare sig till högskoleutbildning eller kön.

Åderförkalkning är vanligt. Enligt en undersökning av en frisk population som redovisas i avhandlingen så hade varannan man och var tredje kvinna i 55-årsåldern åderförkalkning. Endast en av tre som insjuknar med hjärtkärlsjukdom klassificeras högt enligt SCORE-metoden. Upptill 50 procent får reda på att de har åderförkalkning först när de drabbas av ett livshotande tillstånd från en hjärtinfarkt eller en stroke.

Enligt Anna Bengtsson kan en del av problemet förebyggas med hjälp av hälsoundersökningar i primärvården för att fånga upp patienter som har åderförkalkning utan att de vet om det så att behandling kan sättas in tidigare.

– Inom Västerbotten har vi ett hälsoundersökningsprogram som introducerades på 1980-talet och som nu är ett etablerat koncept. Innan programmet hade Västerbotten en överdödlighet i hjärtinfarkt i jämförelse med riket i sin helhet, i dag har vi ett medelvärde som ligger under genomsnittet i jämförelse med resten av landet.

Hälsoundersökningar påverkar inte bara de som deltar i programmet, menar hon, utan hela befolkningen.

– De frammanar en spridningseffekt. De som är med i programmet pratar med släktingar och vänner om resultaten och råden de fått, säger hon.

Avhandlingen kan läsas här.