Tidigare i år konstaterade regeringen att arbetsmiljön i hälso- och sjukvården behöver bli bättre efter påfrestningarna av pandemin. Därför beslutade regeringen tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet i våras om en återhämtningsbonus.

300 miljoner kronor under 2021 skulle gå till regioner och kommuner för att finansiera projekt för att förbättra arbetsmiljön eller utveckla befintliga arbetsmetoder, arbetssätt eller arbetstidsmodeller. Också privata vård- och omsorgsgivare skulle kunna ta del av bidraget via region eller kommun.

Socialstyrelsen administrerar statsbidraget. De utlyste det den 29 juni, och sista ansökningsdag var ursprungligen den 1 september. Vid den tidpunkten hade strax under 100 ansökningar inkommit från landets 310 kommuner och regioner. Nio av dessa kom från regionerna, bland andra Östergötland, Västernorrland och Västra Götalandsregionen.

Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och regioner, är inte förvånad över att relativt få har sökt.

Annika Wallenskog, chefsekonom vid Sveriges Kommuner och regioner. Foto: Rickard L Eriksson

– I och med att informationen gick ut precis när folk började gå på semester, har man ju – när man kommer tillbaka – väldigt kort tid att få till någonting. Så det är ganska tydligt att det inte funkar att göra saker med så kort framförhållning, inte om man vill att det ska bli bra.

I slutet av förra veckan hade bara 16 ansökningar inkommit, varav ingen från någon region. Då diskuterades Socialstyrelsen om sista ansökningsdag skulle förlängas, och nu har myndigheten kommit fram till att ny deadline är 10 september.

Fatima Vejsel, ansvarig utredare för återhämtningsbonusen på Socialstyrelsen, säger att myndigheten fick regeringens besked ganska sent på våren. Därför gick det inte att utlysa bidraget förrän i slutet av juni. Att Socialstyrelsen från början valde den 1 september som sista ansökningsdag berodde på att man ville kunna leverera ett beslut tidigt på hösten.

– Men så insåg vi att regioner och kommuner upplevde att det var ont om tid att fylla i ansökningarna. Vi tänkte att om vi förlänger till 10 september, kommer det inte påverka vår handläggning jättemycket. Vi kommer ändå kunna leverera ett beslut under hösten.

Annika Wallenskog tycker att det är bra att ansökningstiden förlängs, även om det bara är några dagar. Men hon är också kritisk till att bidragen bara får gå till nya projekt som inte påbörjats innan Socialstyrelsen ger godkänt och som måste vara avslutade vid årsskiftet.

– Vi tyckte det är alltför detaljerat. Det kan ju vara att man har jättebra satsningar tillsammans, fack och arbetsgivare. Då tycker jag att man skulle kunna använda pengarna till dem också; fylla på och utöka de satsningarna som finns.

Läkarförbundet välkomnar regeringens satsning. Men när det gäller genomförandet och den korta tidsfristen, instämmer förbundet med SKR.

Emelie Hultberg, ordförande i Läkarförbundets arbetslivsgrupp. Foto: Sveriges läkarförbund

– Det är jättesvårt för regionerna och kommunerna att få ihop det här mitt under sommaren, säger Emelie Hultberg, ordförande i Arbetslivsgruppen och ordförande i Västra Götalands läkarförening.

Hon tycker att förlängningen av sista ansökningsdag är bra, om än av marginell betydelse.

– Man har även uppfattat att det är en snäv definition av hur man kan använda de här medlen. Det begränsar möjligheterna helt enkelt. Sedan är grundprincipen bra och vi hoppas att det blir bättre nästa år om man fortsätter med det här.

Och regeringen har signalerat för ytterligare en satsning. För 2022 och framåt räknar regeringen med att satsa 1 miljard kronor. Men ännu finns inga direktiv.

Nu hoppas Annika Wallenskog att kommuner och regioner får mer tid och lösare tyglar.

– Där borde man inte vara lika detaljerad i hur pengarna får användas, utan att de får användas för projekt som redan pågår. Och dessutom att det kommer information om hur man kan söka redan nu.