I januari kom regeringen och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) överens om en särskild satsning på AT-tjänster. Madeleine Liljegren, ordförande i  Sveriges yngre läkares förening (Sylf), beskrev det som »det bästa som hänt i AT-frågan på decennier«.  Nyligen lämnade SKR, i enlighet med överenskommelsen, in regionernas planering för antalet AT-tjänster år 2022–2024 till Socialdepartementet. 

Läkartidningen har tagit del av den. Tio regioner planerar inte för någon AT-utbyggnad alls, medan elva regioner planerar att utlysa fler tjänster de närmaste åren. Ökningen sker i många fall successivt. Det är framför allt de stora regionerna som ökar antalet tjänster (se grafik nedan). Tillsammans handlar det om en ökning av årligt tillsatta tjänster från dagens 1 534 till ungefär 1 660 tjänster år 2024, se grafik nedan. 

Artikeln fortsätter efter grafiken.

Madeleine Liljegren är mycket besviken efter att ha tagit del av planeringen. 

Madeleine Liljegren, ordförande i  Sveriges yngre läkares förening (Sylf )Foto: Anders Wiklund, TT Nyhetsbyrån

– Jag blev genuint förvånad när jag fick se regionernas planering. Vi blev jätteglada när den här överenskommelsen kom till och hade väldigt höga förväntningar på redovisningen, säger hon. 

– Det här är inte alls i nivå med det faktiska behovet. Jag trodde självklart vi skulle hamna närmare det målet, fortsätter hon. 

Enligt Läkarförbundet råder det ett underskott på cirka 400 AT-tjänster och förbundet anser att regionerna behöver utöka med 100 nya tjänster varje år till 2028.  

– Det är konstigt att man inte tar höjd för alla dem som står och stampar och väntar på AT redan i dag. Det är märkligt och tråkigt, säger Madeleine Liljegren. 

Sedan 2008 har väntetiden till allmäntjänstgöring ökat med 60 procent. 2021 var väntetiden drygt 11 månader i genomsnitt, enligt Sylf. Det innebär att en stor och växande grupp underläkare vikarierar i väntan på AT. 

Enligt SKR:s beräkning kommer 1 660 nya personer vara redo att göra AT nästa år, året därpå 1 680 personer och år 2024 cirka 1 725. Prognosen är dock osäker och påverkas av många svårbedömda faktorer. Den bygger på inflödet av tre grupper: de som väntas ta läkarexamen vid ett svenskt lärosäte, utlandsutbildade läkare som blir klara med en kompletterande utbildning i Sverige och läkare utbildade inom EU/EES som har beslut från Socialstyrelsen om svensk AT som villkor för legitimation (exempelvis svenskar som utbildat sig i Polen). 

Men även SKR betonar att det är viktigt att lösa upp den nuvarande AT-proppen, inte minst med tanke på att den nya utbildningsstrukturen för läkare införs i år och allmäntjänstgöringen på sikt ska fasas ut. Arbetsgivarorganisationen håller med Läkarförbundet om att den planerade ökningen inte räcker och anser att regionerna egentligen borde ha tillsatt ytterligare 100–150 extra AT-tjänster årligen de senaste åren. Det framtida behovet beräknar man till 1 700 nytillsatta AT-tjänster nästa år, 1 800 år 2023 och 1 900 tjänster år 2024. Det innebär alltså att det, enligt SKR:s bedömning, blir ett underskott på 100 AT-tjänster nästa år, 200 året därpå och 250 om tre år.

Problemet är att regionerna säger att det inte går att utbilda fler. Det är inte pengar som saknas, utan handledare som kan ta hand om alla AT-läkare, nya BT-läkare, utlandsutbildade läkare som ska göra praktisk tjänstgöring och den växande mängden läkarstudenter. 

Åldersfördelningen i läkarkåren har förändrats mycket de senaste tio åren. I dag är de unga läkarna fler medan de erfarna specialisterna i åldern 50–65 år blivit betydligt färre. Det innebär att de erfarna specialistkompetenta läkarna har svårt att hinna med både det kliniska arbetet och det kraftiga utökade utbildningsuppdraget.

»Hur snabb utökningen av antalet AT-tjänster bör vara blir därför en avvägning mellan vad som vore önskvärt och vad som är möjligt utan att kvaliteten eller kapaciteten i andra delar av läkarnas utbildningssystem påverkas på ett oacceptabelt sätt«, skriver SKR i sitt planeringsunderlag. 

Men Madeleine Liljegren saknar skarpa åtgärdsförslag och är bekymrad inför framtiden. 

– Regionerna visar återigen att de inte klarar av detta. Staten måste gå in och ta ett ansvar för dimensioneringen av platserna. 

Hon anser att det går att ha fler AT-läkare och samtidigt hålla en rimlig utbildningskvalitet. Ett sätt är att fler regioner erbjuder 18 månader lång allmäntjänstgöring i stället för 21 månader. 

– En del regioner har föredömligt ställt om till 18 månader, men många har inte gjort det, konstaterar Madeleine Liljegren som också tycker att man ska låta fler ST-läkare som befinner sig i slutskedet av utbildningen handleda, använda sig av grupphandledning och erbjuda seniora kollegor som passerat pensionsåldern att jobba kvar som handledare. 

Hon inskärper att det är bråttom. 

– Det kommer inte bli fler specialister om regionerna utbildar i den här takten. Pensionsavgångarna kommer inte vänta. Patienterna kommer däremot behöva vänta på vård. 

 

Läs mer: 

Socialstyrelsen ska se över hur regler kan förtydligas 

Läkarförbundet och SKR vill ha en översyn av reglerna för AT 

Södersjukhuset erbjuder fler AT-platser genom nya placeringar 

Handledarbrist bromsar för fler AT-platser 

VÄXANDE UTBILDNINGSUPPDRAG 

Utbildningsuppdraget har ökat kraftigt de senaste åren eftersom det blivit fler läkare under grund- och vidareutbildning. På tio år har antalet registrerade läkarstudenter i Sverige ökat med 40 procent. Hösten 2020 var det exempelvis 8  800 svenska läkarstudenter jämfört med  6  300 10 år tidigare. 

Antalet specialistkompetenta läkare har ökat 10 procent under en tioårsperiod. Antalet anställda ST-läkare har ökat med 46 procent under samma period och antalet AT-läkare med 37 procent. 

Från 2010 till 2020 har antalet nyanställda AT-läkare ökat från 1 100 till 1 500 stycken. Det totala antalet har ökat från cirka 2 100 AT-läkare i november 2010 till 2 900 AT-läkare tio år senare. 

Källa: SKR 

SÅ SÄGER ÖVERENSKOMMELSEN

God och nära vård är en överenskommelse där regeringen fördelar medel mot att Sveriges Kommuner och Regioner åtar sig vissa uppgifter.  AT-läkarna har fått en egen rubrik i den senaste överenskommelsen. Syftet är att tiden mellan läkarexamen och AT ska kortas. Så har står det bland annat: 

»De regioner som har få AT-tjänster i relation till antalet invånare behöver ta ett större ansvar för att den nationella tillgången ska möta det samlade behovet. Antalet AT-tjänster ska öka de kommande åren och målsättningen är att tiden mellan läkarexamen och påbörjad AT därmed ska kunna hållas så kort som möjligt«. 

För att få ta del av medlen ska regionerna »förstärka det strategiska arbetet med prognoser och dimensionering av läkarnas AT och ST för att säkerställa att den långsiktiga tillgången till läkare ska öka och motsvara befolkningens behov samt stödja omställningen till nära vård«. 

SKR har samtidigt fått i uppdrag att stödja regionerna i arbetet med att öka antalet AT-tjänster, korta vägen till legitimation och underlätta övergången till BT. SKR ska även, tillsammans med det nationella Vårdkompetensrådet, ta fram planeringsunderlag för dimensionering av AT-tjänster på nationell och regional nivå samt redovisa en analys och en plan för hur tiden mellan läkarexamen och påbörjad AT därmed ska kortas.