Ett ökat vårdbehov har satt den rättspsykiatriska vården under tryck de senaste åren. Men på flera håll satsas nu på fler platser och nya lokaler för att klara vården i framtiden.

Det märks bland annat vid landets fem regionkliniker, som har större upptagningsområden och tar emot patienter i högsta säkerhetsklass. Totalt genomförs eller finns beslut för investeringar på drygt 2 miljarder kronor för att modernisera vården och skapa utrymme för närmare 20 procent fler platser på de fem klinikerna.

Region Kronoberg har beslutat att regionkliniken i Växjö ska utökas med tio vårdplatser. Till detta kan läggas 30 nya platser i Sundsvall, 25 i Katrineholm (Karsudden), 14 i Säter och 11 platser i Vadstena – vilket innebär att alla regionkliniker tar höjd för fler patienter.

Christian Möller, chefläkare vid regionkliniken i Växjö, pekar på en kombination av faktorer som gett en långsiktig trend med behov av fler platser.

– Demografin har betydelse med fler unga invånare, en utveckling med längre vårdtider för dem som överlämnas till rättspsykiatrisk vård och att vi även erbjuder vård för allt fler som överförs akut från Kriminalvården.

Han tillägger att det samtidigt finns en osäkerhet kring domstolarnas bedömningar.

– Lagstiftarna och domstolarna som tolkar lagarna styr »praxis« kring vilka som hamnar inom rättspsykiatrin. Rättsmedicinalverket lämnar underlag, men begreppet »allvarlig psykisk störning« bestäms och ägs alltså av de allmänna domstolarna. Därtill tas beslut om när rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning ska avslutas av allmän förvaltningsrätt, säger Christian Möller.

Utanför murarna i Växjö – på det sjukhusområde som ligger både centralt och förhållandevis lantligt mot två mindre sjöar – märks inte mycket av pågående förändringar av rättspsykiatrisk vård. 

Men med start för 6–7 år sedan påbörjades ett utvecklingsarbete som blivit en viktig grund för dagens vårdinsatser.

Då nådde läkarbemanningen en lägstanivå med 1,6 fasta läkare, och samtidigt börjades arbetet med att bygga upp en forskningsenhet.

– Alla forskningsprojekt syftar till att bidra till ökad evidensbasering av den rättspsykiatriska vården. Helt enkelt att vi ska få kunskap om vad som funkar för vem och i vilka situationer eller sammanhang, säger Märta Wallinius, docent i rättspsykiatri och enhetschef för klinikens forskningsverksamhet.

Tillsammans med läkargruppen har rutiner utarbetats för hur forskning kan bedrivas på ett sätt som fungerar i vården – exempelvis vilka patienter som kan delta.

Gradvis har klinikens forskning utökats och i dag är två docenter, sex kliniskt deltidsverksamma doktorander och fyra postdok-forskare knutna till verksamheten.

Från Växjö leds också ett nationellt sexårigt forskningsprogram för att stärka evidensbaseringen av rättspsykiatrisk vård, som beviljats 15 miljoner kronor för de första åren och där halvtidsutvärdering nu pågår.

Märta Wallinius pekar på att den behandlingsforskning som bedrivs är ny för rättspsykiatrin. Kliniken har bland annat uppmärksammats för forskning om ny metodik för behandling av aggression, där »virtuell verklighet« fungerar som en resurs.

De senaste åren har Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö stegvis närmat sig full bemanning – nu har man endast en vakans. Kliniken har i dag åtta överläkare, där nästan alla är dubbelspecialister med specialistexamen i psykiatri och med rättspsykiatri som grenspecialitet.

Christian Möller beskriver utvecklingen som en positiv spiral:

– Kloka, skickliga kollegor vill komma till någon form av sammanhang där man kan utbyta idéer och kunskap och där man känner att det finns en transparent verksamhet som hela tiden vill förbättras. På regionkliniken i Växjö har vi arbetat hårt med de delarna under senare år, med en läkargrupp som blivit större och med uppbyggnad av ett kompetenscentrum för rättspsykiatri med ämnesrelevant forskning. 

Gerasimos Maroulis är en av ST-läkarna i rättspsykiatri som under 2021 arbetar i Växjö som en del av sin tjänst på Rättsmedicinalverket (RMV). Han framhåller det positiva klimatet som finns på kliniken.

– Jag tror det är särskilt viktigt i en verksamhet som i grunden är väldigt tung – med tvångsvård och frihetsberövande åtgärder – att man har trivsel på jobbet.

– Att det är så stort fokus på forskning känns intressant, och dessutom att det görs i nära samverkan med vården. Jag kan se på klinikens riskbedömningar att de är välstrukturerade och vetenskapligt baserade på ett sätt som man inte ser så ofta, säger Gerasimos Maroulis.

Strategin för att nå full läkarbemanning har valts med omsorg, där klinikledningen balanserat mellan att »vara kräsen« och att locka med arbetsvillkor för att få högutbildad personal till en mindre region som Kronoberg.

– Inte sällan vårdas patienter här med komplex problematik över längre tid. Det kan ses som en möjlighet för att åstadkomma en förändring som annars är svår i verksamheter med kortare insatser under större tidspress, säger klinikens verksamhetschef Tina Fogelklou. 

En modell med distansarbete har växt fram för att passa medarbetare som inte bor i regionen. En till två dagar i veckan kan läkare jobba hemifrån utifrån en tydlig arbetsbeskrivning. 

Veckorna har sina fasta rutiner med halva läkargruppen i arbete på kliniken måndag till onsdag och den andra halvan tisdag till torsdag. Tisdagar hålls förvaltningsrätt med en strävan att alla läkare då ska vara i tjänst på kliniken för att vid behov delta i domstolsärenden.

Kliniken har även en egen jourlinje med en läkare i tjänst under helger. 

Växjökliniken tar nu nästa steg i utvecklingen av vården med investeringen i en ny fastighet som ska stå klar 2024 och ersätta en av fyra befintliga fastigheter.

Region Kronoberg investerar totalt 200 miljoner kronor i projektet och vet också att Rättspsykiatriska regionkliniken ser ett behov av ytterligare utbyggnad.

– Det är grundat på att det händer så mycket som det gör i rättssystemet och att det påverkar behovet av rättspsykiatriska vårdplatser. 2018 gjordes en analys av vårdplatsbehovet, och då såg vi ett behov av ytterligare 30 platser på tio års sikt. Det har också sin grund i att sydregionen har en rättspsykiatri som är underdimensionerad när det gäller högsta säkerhetsklass, säger David Wirdelöv, biträdande verksamhetschef och ansvarig för nybyggnationen.

Han har i många år samverkat med Kriminalvården och lyfter fram den osäkerhet som finns kring hur myndighetens expansion påverkar rättspsykiatrin. Allt från 2 000 till 4 000 nya platser på anstalter och häkten har nämnts av Kriminalvården.

– Även om flertalet av dem inte har någon tyngre psykiatrisk problematik så är det givetvis så att vissa personer övergående kan behöva vårdas inom rättspsykiatrin. Företrädesvis sker på det på regionklinikerna, även om vissa får vård inom allmänpsykiatrin, säger Christian Möller.

David Wirdelöv är bekymrad över utvecklingen, men sätter också hopp till att nybyggda, moderna anstalter ger en bättre kriminalvård:

– I nuvarande situation kan inte Kriminalvården skicka några elektiva fall längre, utan det är när det akuta blivit riktigt akut som man hör av sig. Det visar hur utbredd den psykiska ohälsan är inom Kriminalvården och avspeglar ett samhälle med samma utmaningar.

 

ALLA REGIONKLINIKER SATSAR PÅ FLER PLATSER

Läkartidningen har frågat samtliga regionkliniker om vilka satsningar som görs. Inom parentes platser före/efter investering samt investeringssumma i miljoner kronor:

Rättspsykiatriska regionkliniken Sundsvall  (101/131, 500 mkr)

Bengt Eriksson, förvaltningschef:

– Investeringen ger både fler vårdplatser och fördelar med att kunna samla verksamheten till Nacksta, ett område i Sundsvall, jämfört med i dag när vi har tre avdelningar på Sundsvalls sjukhus. Det har varit konstant ökat tryck på vårdplatser som lett fram till investeringsbeslutet. Om allt rullar på med planering och upphandling så ska byggnationer kunna starta nästa höst.

Regionsjukhuset Karsudden, Katrineholm (130/155, 620 mkr)

Susanne M Andersson, chefsöverläkare:

– De rekryteringssvårigheter vi har haft gäller sjuksköterskor och psykologer. Däremot har läkarsidan varit fullbemannad under senare år. Självfallet är det så att nya, ändamålsenliga lokaler ger en bättre vårdmiljö och arbetsmiljö, vilket underlättar rekrytering och att medarbetare stannar. 

Rättspsykiatriska kliniken Säter (64/78)

Andres Grawé, tillförordnad verksamhetschef:

– Den senaste planerade etappen har fördröjts av pandemin, men vi gör nu ett omtag under hösten för att kunna genomföra den. Det blir inga nya lokaler för vår del utan platserna ryms inom befintlig klinik.

Rättspsykiatriska region­kliniken Vadstena (75/86, 900 mkr)

Christina Blom, verksamhetschef:

– Den stora investering som påbörjades 2012 har skett i etapper och nu slutförts vad gäller vårdavdelningarna. I januari nästa år ska det vara helt klart även med invigning av en byggnad för stab och administration samt sysselsättningsmöjligheter för patienterna. 

Rättspsykiatrin spridd på 25 kliniker

Totalt 25 rättspsykiatriska vårdenheter i Sverige ger vård inom en eller flera säkerhetsklasser enligt en klassificering i föreskrifter från Socialstyrelsen i tre nivåer: 

  1. Mycket hög säkerhet 
  2. Hög säkerhet  
  3. Godtagbar säkerhet

En vårdenhet med högsta säkerhetsnivå ska exempelvis kunna stå emot fritagningsförsök och kvalificerade rymningsförsök.

Totalt finns drygt 1 200 slutenvårdsplatser vid kliniker som delas in regionsjukvård och länssjukvård. Fem regionkliniker tar emot patienter från andra regioner för vård inom de högre säkerhetsnivåerna med exempelvis en sjukvårdsregion i sin helhet som upptagningsområde.

(Källor: Socialstyrelsen och Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister)

Växjö har 121 vårdplatser

Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö vårdar patienter som av domstol överlämnats till rättspsykiatrisk vård och tar även emot patienter från Kriminalvården.
Förutom att vara den södra sjukvårdsregionens specialistklinik har man ett riksuppdrag med remisser av säkerhetsskäl av patienter från hela landet. Kliniken har 121 vårdplatser inom 11 slutenvårdsavdelningar.