Västra Götalandsregionen har aviserat att läkarnas lokala avtal för jourkompensation ska sägas upp. För läkarnas det kan det bli svårare att få ut gammal innestående jourkomp i tid, vilket många vill.
– Det är upprörande. Det är en oerhörd tondövhet för vad läkarna åstadkommit under det gångna året, säger Christina Sjöberg som sitter i styrelsen för Västra Götalands läkarförening och dess sektion för Sahlgrenska universitetssjukhuset, samt är huvudskyddsombud.
– Det här året har väldigt många läkare arbetat jour mer än någonsin för att rädda sjukvården under covid, och därmed samlat på sig extra mycket jourkomp.
Det gamla avtalet från 2009 har varit mer generöst när det gäller att spara jourkomp. Läkarna har varje årsskifte kunnat spara 200 timmar. Tid från 2008 och bakåt har inte haft några begränsningar.
På nationellt plan har dock Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) i huvudöverenskommelsen (HÖK 20) kommit överens om nya bestämmelser, vilka Västra Götalandsregionen nu vill införa i stället för att använda det lokala avtalet. Enligt dessa betalas intjänad tid i pengar om den inte tagits ut som ledighet inom ett år.
Förhandlingsansvariga i Västra Götalandsregionen skriver via presstjänsten till Läkartidningen att det gamla avtalet sägs upp för att »främja läkares arbetsmiljö och i högre grad tillse att vila och återhämtning sker i nära anslutning till utförd jour eller beredskap«.
Problemet är att det för många läkare i Västra Götalandsregionen är väldigt svårt att få ut jourkompen som ledig tid. Flera har innestående tid som lagts på hög i flera år. Det finns till och med de som har över 2 000 sparade timmar.
– Det vi har sett över tid är att jourkompsaldona egentligen har ökat, snarare än minskat. Analysen vi gör är att man helt enkelt inte schemalägger läkare på ett klokt sätt där jourkompen läggs ut som ledighet – som är det som behövs – vilket vi tolkar beror på en kronisk underbemanning i många verksamheter, säger Västra Götalands läkarförenings ordförande Emelie Hultberg.
Christina Sjöberg håller med:
– Det finns inget egensyfte att bygga jourkompberg. Men man måste hantera de innestående jourkompskulderna på ett betydligt bättre sätt än man har gjort.
De nya bestämmelserna skulle som tidigast kunna träda i kraft vid årsskiftet i Västra Götalandsregionen, när det lokala avtalet löper ut. Men Västra Götalands läkarförening och regionen har förhandlat fram ett nytt kollektivavtal med övergångsbestämmelser som sträcker sig fram till 2024. Enligt detta betalas ingen jourkomp ut i pengar förrän den 1 oktober nästa år, om inte den anställda vill det. Men sedan kommer intjänad tid som är äldre än ett år börja betalas ut i pengar. Under resten av 2022 kommer 100 sparade timmar per månad betalas ut. Och under 2023 betalas 200 timmar per månad ut.
– För oss har förhandlingen om övergångsbestämmelserna handlat om att säkra upp att man får så stort utrymme som möjligt att faktiskt få ut jourkompsaldona i ledig tid, säger Emelie Hultberg.
Christina Sjöberg tror att det kommer bli ett mycket stort tryck på arbetsgivaren att ge ledigt för jourkomp.
– Det kommer vara många som försöker få ut jourkompen samtidigt. Det kommer vara svårt för läkare att få ut den jourkomp man vill ha. Det är en ekvation som inte går ihop. Vi kommer ha många rasande kollegor.
Läkarföreningen är starkt kritisk till regionens tajming att säga upp det lokala avtalet under pandemin. Emelie Hultberg beskriver det som »ett slag i ansiktet«.
– Vi hade velat att Västra Götalandsregionen valt att avvakta med den här större förändringen och inte genomföra den just nu, med tanke på behovet av återhämtning som finns under pandemin.
– Man har ambitionen att vara Sveriges bästa offentliga arbetsgivare. Det känns inte riktigt som man vill leva upp till det.
Vad tror du om förutsättningarna för att arbetsgivaren ska kunna ge komptimmar som ledighet?
– Jag hoppas att avtalet innebär ett utökat ledighetsuttag för våra medlemmar. Men jag ser att det finns risk att det inte blir så, inte minst utifrån den uppskjutna vården och satsningar på tillgänglighet, säger Emelie Hultberg.
– Det kommer krävas fler läkare. Och det kommer att behövas bättre system för att kunna planera verksamheten på ett bättre sätt.
(uppdaterad 2021-09-29)
