Svenska Läkare mot Kärnvapen arbetar med att informera om kärnvapnens medicinska och humanitära konsekvenser. De har 2 500 läkare och läkarstudenter som medlemmar och räknar sig därmed som landets största nedrustningsorganisation. I år firar de 40 år och delar i samband med det ut årets anti-atombombsdiplom, som går till tidigare utrikesminister Margot Wallström.
Hur firar ni 40-årsjubileet?
– Vi brukar dela ut anti-atombombsdiplomet med anledning av årsdagen för atombomberna över Hiroshima den 6:e augusti, men i år har vi valt att lägga det på 40-årsdagen den 10 september. Vi hade velat fira ordentligt, men som situationen ser ut tar vi det digitalt även i år. Några medlemmar kommer att samlas för att blicka bakåt och diskutera hur utmaningarna ser ut i dag. Vi sänder live via webben mellan 15-16.30 där alla kan delta, säger Åsa Lindström, läkare på akutmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och ordförande för Svenska läkare mot kärnvapen.
Varför har ni valt att ge anti-atombomsdiplomet till Margot Wallström?
– Vi vill prisa Margot Wallström för att hon som utrikesminister prioriterade frågan om kärnvapennedrustning och anslöt Sverige till det humanitära initiativet som ledde fram till FN-konventionen mot kärnvapen 2017. Sverige deltog i förhandlingarna i FN och röstade för konventionen när den antogs, men valde att inte skriva under avtalet och är därmed inte ansluten till konventionen.
Vilken aktualitet har kärnvapenfrågan i dag?
– Jag skulle säga att den har lika stor aktualitet i dag som för 40 år sedan. Kärnvapen finns fortfarande kvar som ett hot och innebär samma medicinska och humanitära konsekvenser nu som då.
Varför är det viktigt för läkare att organisera sig mot kärnvapen?
– För mig är det viktigt att som läkare informera om de humanitära och medicinska riskerna med kärnvapen, i förebyggande syfte. Det är svårt att uppskatta hur många som skulle skadas vid en kärnvapenkatastrof, men sannolikt skulle det handla om hundratusentals människor. Många svårt brännskadade skulle vara i behov av avancerad intensivvård. Under pandemin kunde intensivvårdskapaciteten fördubblas med flera veckors förberedelse. En kärnvapenattack sker ögonblickligen och samhällets infrastruktur rasas samman.
Vad har förändrats under de här 40 åren sen ni startade organisationen?
– Svenska Läkare mot Kärnvapen bildades 1981 i skuggan av det kalla kriget och med inspiration från den internationella läkarrörelsen mot kärnvapen IPPNW (International Physicians for the Prevention of Nuclear War). Man förenades i insikten om att massförstörelsevapen är det största hotet mot människans hälsa och överlevnad. Under hela 1980-talet fanns en stor medvetenhet kring massförstörelsevapen. Även om frågan inte är lika omdebatterad i dag så har den aktualiserats i och med FN-konventionen om kärnvapenförbud som röstades igenom 2017 och som trädde i kraft i januari i år.
Hur går det att rekrytera nya medlemmar?
– Många som är medlemmar har varit med sedan starten, och vi arbetar aktivt med att rekrytera fler. Vi har bland annat en studentrepresentant i styrelsen som jobbar med att informera studenter om varför just läkare ska engagera sig i den här frågan. Det är svårare att rekrytera nya medlemmar i dag än det var på 1980-talet.
Är det något särskilt ni gjort som du vill lyfta fram?
– Svenska läkare mot kärnvapen var med och tog initiativ till ICAN, den globala kampanjen för kärnvapnens avskaffande, som fick Nobels fredspris 2017. ICAN drev frågan om FN-konventionen för kärnvapenförbud. En stor del av det vi gör i Sverige knyter an till internationella samarbeten. Vi föreläser även i skolor, arbetar i riksdagen för att påverka beslutsfattare och besöker ambassader i länder som har kärnvapen. Det vi skulle kunna bli ännu bättre på är att lyfta fram klimatperspektiv i kärnvapendebatten.
Vilka frågor är viktigast att driva just nu?
– Att fortsätta lyfta de medicinska konsekvenserna och öka medvetenheten – både bland allmänhet och bland beslutsfattare. Ett viktigt arbete är att ansluta Sverige till FN:s konvention om kärnvapenförbud.