Besparingshoten mot landets akutsjukhus gör att förhoppningarna om en höst där vårdpersonalen kan få mer återhämtning, ta sig an den uppskjutna vården och ägna sig åt nödvändig kompetensutveckling ter sig orealistiska.
Det skriver Akil Awad, specialistläkare och initiativtagare till Stockholms sjukvårdsupprop och Svenska läkaresällskapets ordförande Tobias Aflvén i en debattartikel i Göteborgs-Posten.
Debattörerna pekar bland annat på att de stora sjukhusen i Västra Götalandsregionen väntas gå med 1 miljard kronor i underskott 2021 och att det rapporterats att Södersjukhuset i Stockholm ska spara 80 miljoner kronor på personalkostnader nästa år.
De redan knappa resurserna kommer inte att räcka till och personalminskningar gör att ytterligare vårdplatser riskerar att stängas och att patienterna inte får den vård de behöver, skriver debattörerna.
De pekar också på att många akutsjukhus i landet hade det kärvt redan innan pandemin på grund av besparingsåtgärder. Detta har lett till en allt större brist på vårdpersonal och stängda vårdplatser, och på flera håll har överfulla vårdavdelningar och kaosartade akutmottagningar blivit mer regel än undantag.
Om de aviserade besparingarna genomförs kommer de sköra patienterna och patienterna med störst vårdbehov att drabbas hårdast av personalbristen. Dessutom pekar man på att den vårdpersonal som blir kvar kommer att behöva springa ännu fortare. Det här medför att patientsäkerheten hotas.
Mot den här bakgrunden uppmanar debattörerna regionpolitikerna att i stället satsa på akutsjukhusen och dess personal. Det är genom att anställa fler, bygga ut vårdplatserna och investera i forskning och kompetensutveckling som man gemensamt kan uppnå en sjukvård med hög kvalitet och säkerhet för patienterna, skriver de.
