Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en förstudie för att lämna ett förslag på hur ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga kan utformas. Målet är att skapa en mer sammanhållen och likvärdig vård.

I dag är ansvaret för hälso- och sjukvården för barn och unga fördelat på flera huvudmän och regleras av olika lagar. I ett pressmeddelande skriver regeringen att detta har medfört en fragmentiserad vård och att det finns regionala skillnader i vilka insatser barn och unga får.

− Nu tar vi ett viktigt steg för att barn och ungas fysiska, psykiska och sexuella hälsa, utveckling och välmående kontinuerligt ska följas upp och stöttas på ett bra och likvärdigt sätt – oavsett bostadsort, skola eller vårdgivare, säger socialminister Lena Hallengren (S) i ett pressmeddelande.

I maj lämnade Peter Almgren den första delen i utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Där föreslog han ett nationellt hälsovårdsprogram som sträcker sig ända till 21-årsdagen och backas upp av lagändringar. Hälsovårdsprogrammet ska enligt hans förslag binda samman alla aktörer som möter barn och unga, täta glappen mellan olika instanser och slå fast vilka insatser barn och unga faktiskt ska ha.

Nu får Socialstyrelsen i uppdrag att ta avstamp i Peter Almgrens utredning. Enligt pressmeddelandet från regeringen ska hälsovårdsprogrammet »inkludera hälsofrämjande och förebyggande insatser och omfatta primärvården, inklusive mödrahälsovården och barnhälsovården, ungdomsmottagningarna och elevhälsans medicinska insatser«.

Socialstyrelsen ska lämna en delredovisning senast den 31 mars 2022 och en slutredovisning senast den 31 oktober 2022.

 

Läs mer:

Nationellt hälsovårdsprogram ska täta glappen i vård för barn och unga